Öxnehaga och Bondbergets historia

Öxnehaga och Bondbergets historia Kontaktinformation, kartor och vägbeskrivningar, kontaktformulär, öppettider, tjänster, betyg, foton, videor och meddelanden från Öxnehaga och Bondbergets historia, Jönköping.

För Åkarp invid Öxnehaga börjar karthistorien så smått år 1784 och från år 1800 har vi hela kartbilden. Och för att förs...
24/08/2026

För Åkarp invid Öxnehaga börjar karthistorien så smått år 1784 och från år 1800 har vi hela kartbilden. Och för att förstå denna skogskants historia behöver man nog förstå Åkarp ur ett helhetsperspektiv grovt skissat. Den studie om Åkarpsdelen jag arbetar på då och då börjar år 1646 och sträcker sig fram till nutiden, med fokus på 1800-talet. Intill Rävaberget syns i grönskan spår av årets hitta-ut-orienterares stigval, där checkpoint 52 är belägen i gränslandet av Lönnebergs och Åkarps ägor på Lönnebergs sidan, medan checkpointsen 48-51 finns inom Åkarpsområdet. Den torra sommaren gör att det här och var börjar bli föraningar om höst i naturen. Promenaden i Rävabergets närhet gav ett par nya fotoillustrationer till delkapitlet om Bondbergsreservatet och Åkarp, som en del av helheten.

Cirka 150 sidor text och bild omfattar historiearbetet om Åkarpsområdet just nu. Under april, maj och juni blev det någr...
05/08/2026

Cirka 150 sidor text och bild omfattar historiearbetet om Åkarpsområdet just nu. Under april, maj och juni blev det några fältbesök i naturen för att jämföra då och nu samt för att dokumentera vyer över gärden och andra naturmarker som kan erbjuda bra illustrationer så att fler kan få del av arkivkunskaperna på ett lite enklare sätt. De historiska perspektiv som är centrala utgångspunkter är om 1) kulturnamn/ägonamn, 2) 1800-talets markskiften samt 3) när Öxnehaga och Bondbergsreservatet blev en en del av Åkarpsområdet. Har även skrivit en del för att sätta dessa kunskaper i ett större perspektiv ur olika aspekter. Ett litet trivselprojekt utifrån historiska kunskaper om det område som var en väsentlig del av Öxnegårdens storhetstid som motionsanläggning en gång i tiden. Arbetet utgörs även av några nya förenklade historiska kartor. Så både nyheter och nostalgi i denna uppsats.

VID "VÄSTERGÅRDENS KULLE"Storskifteskartan över Åkarps ägor upprättades långt före järnvägens anläggning, så någon vägle...
17/07/2026

VID "VÄSTERGÅRDENS KULLE"
Storskifteskartan över Åkarps ägor upprättades långt före järnvägens anläggning, så någon vägledning av den erbjuds inte. Dock är terrängen tillräcklig varierad för att möjliggöra historieorientering även öster om järnvägen, där t.ex denna "sämre brukningsväg" letar sig ner emot ån och "Lilla Hägnen" vid västra utkanten av "Västergårdens kulle". En hel del fotoillustrationer från nutiden kan komplettera de historiska kartornas kunskaper. Körvägen är belägen bara cirka 1,4 kilometer ost-sydost om sydostligaste Öxnehaga, men terrängförhållandena och järnvägen kanske gör att den upplevs lite mer avlägsen.

En kommentar med historiskt perspektiv till 2026 års ombyggnation av Oxhagsgatan på Öxnehaga som inte alls uppskattas av...
29/06/2026

En kommentar med historiskt perspektiv till 2026 års ombyggnation av Oxhagsgatan på Öxnehaga som inte alls uppskattas av många Öxnehagabor varken under arbetet eller hur det är tänkt att bli.

Bakgrund: Oxhagsgatan på Öxnehaga är en funktionell matarled med breda gångvänliga vägrenar och, busshållplatser, för en funktionell trafik sedan 70-talet. Öxnehagas infrastruktur synnerligen välplanerad redan från början med matarleder, vägrenar, gång- och cykelbanor samt gångtunnlar.

Under projektet blir det hundratals onödiga omvägsmil totalt sett för all motortrafik som måste köra omvägen ovanför centrala Öxnehaga istället för Oxhagsgatan:

- Mer utsläpp (ca 0,5 till 0,8 km x alla bussturer och dagpendlare samt trafiken till Öxnegården blir en inte oväsentlig sträcka och extra höjdmeter)
- Längre restider

Mer tomgångsutsläpp via försämrat trafikflöde under flera månader när motorfordon väntar bakom busshållplatsernas avsmalningar i vägbanan. Och det under en period med redan dålig luftkvalitet.

Under projektet längre väg för många till kollektivtrafikens hållplatser.

Onödiga utsläpp från entreprenadmaskiner vid grävning och transporter för något som inte är absolut nödvändigt.

Högt trafiktryck ”Öxnegårdsgatan” och på Kohagsgatan.

Samhällets målsättning är ju att minska utsläppen av växthusgaser, men det här oproportionerliga gatuprojektet måste anses faktiskt bidra till ökade utsläpp under projektet, vilket måste anses negativt.

Att Oxhagsgatan nu får ny asfalt ovanför koloniträdgården är dock angeläget, men det borde väl vara ordnat på kort tid.

Vid Kungsängsvägen sågar man ner ett flertal vackra björkar för cykelväg, och så ska man plantera träd längs Oxhagsgatan? Redan lummiga Öxnehaga och Öxnehaga kanske inte hade det som största behov? Synd att de björkarna har sågats ner. Och hur många träd har i år fällts vid Oxhagsgatan för ombyggnationen?

Och bidrar i praktiken gång- och cykelbanor längs Oxhagsgatan egentligen till något tryggare, när redan befintliga gång- och cykelbanor i området numer frekvent redan används för gång- och cykelbanebilism?

(Samhällsred.)

Trevlig midsommar med några midsommartidsvyer från Vissmålen, Rogbergavägen, Nässjövägen och Öxnegårdens milslinga vid L...
19/06/2026

Trevlig midsommar med några midsommartidsvyer från Vissmålen, Rogbergavägen, Nässjövägen och Öxnegårdens milslinga vid Lönnebergs bokskogslundar.

ÖVRE ÖSTERÄNGEN, MELLANÄNGEN OCH SNICKARETORPETÖvre Österängen som en gång fanns nordväst om Öxnegården var en del av en...
09/06/2026

ÖVRE ÖSTERÄNGEN, MELLANÄNGEN OCH SNICKARETORPET
Övre Österängen som en gång fanns nordväst om Öxnegården var en del av en större helhet, via kronoutjordens fem torp. En tid till kan man återse lite av en försvunnen vidd där i gränslandet av det som förr var torplotterna för Snickaretorpet och Mellanängen och med tiden Österängens jordbruksmarker. Av landskapets strukturer borde bäcken rimligen ha letat sig ner via nutidens Arredalen och Gillesgatan på Rosenlund. De yttre konturerna av kronoutjorden kan följas fram till 40-talets slt via Norsanders karta. Utjordskartan är en av de sju kartor som även finns som papperskarta sedan ifjol.

En tänkbar epilog till min kommande kulturnamnsuppsats om Åkarpsnaturen och dess historiska markskiften med fokus på 180...
07/06/2026

En tänkbar epilog till min kommande kulturnamnsuppsats om Åkarpsnaturen och dess historiska markskiften med fokus på 1800-talet. Prologen delade jag i flödet tidigare i våras. 25 år i höst redan sedan sista Öxnejoggen. Kan vara värt att omnämna i förbigående som en del av helheten då tävlingen passerade Åkarpsområdet precis som Smålandskavlen 2015.

EPILOG
Höstmorgonen den 30 september år 2001 var en frostig och solig söndag då den allra sista upplagan av motionslöpningstävlingen Öxnejoggen förbereddes. En flera decennier lång epok av motionslopp utifrån Öxnegården och dess regi skulle om några timmar vara över.

Den längsta tävlingssträckan år 2001 var längs gröna slingan om cirka en mil. Strax före start stod den lilla gruppen med långlöparna inne i omklädningsbyggnadens värme och väntade med de gamla klassiska tygnummerlapparna på bröstet. Renbergs sport hade reklam. Och så sa dåtidens manlige veteranlånglöpararstjärna från IKHP att nu går vi ut. Och ut gick löparna och inväntade starten som var förlagd till målområdets daggiga välklippta gräsyta. Under många tidigare år hade slalombackssluttningen nedanför Öxnegårdens servingsdel istället varit startområde.

Under munterhet och god stämning inväntades startskottet. Kanske det var 2001 eller något tidigare år som startpistolen inte fungerade vid starten? Hursomhelst något år fick det bli muntligt startrop och när löparna väl sprungit ett tiotal meter gick startskottet istället av. Var det Uno Gustavsson som var starter och speaker år 2001? Det var det väl? Ännu i sin krafts dagar. Han och gentlemännen i Öxnegårdens dåvarande spårgrupp genomförde då många goda spårdagsverken även ute på de längre slingorna som eftervärlden fått glädje av, dock märks det längs milen att åren nu gått sedan dessa gedigna spårarbetare av tidigare generationer gått ur tiden.

Sista Öxnejoggen genomfördes så i en den soliga Mikaelidagens tidiga förmiddag år 2001 på välskötta stigar som under delar av sträckan passerade intill och genom Åkarpsnaturen. Förbi Åkarps gamla utmark intill Lönnebergs bokskog, ner förbi Hallandsberg och in över Åkarps Västergårds ägor med alla dess historiska kulturnamn för markerna. Där milspåret passerade gränslandet för ägorna till Åkarp 3:4 och 6:2 fanns två trätrappstegspassager över stängslingen, en för milslingan och en för 15 km:s slingan. Tävlingsdagen 2001 hade inga betande kreatur lagt sig till vila just framför passageställena, och stängslingen behövde inte passeras i sluttningen ner mot Hallahagen via omväg. Kanske hade redan tagits in för säsongen? Ibland kunde de hålla till precis framför trätrappepassagerna när de gick där i hagen om somrarna. Kanske hade överenskommelse med markägarna gjorts inför loppen?

Från och med 6 km:s markeringen, såväl som under milens första kilometer och en liten bit av andra kilometern, fanns intill den grönfärgade milmarkeringen även den orangefärgade markeringen för Öxnegårdens 15 km:s spår, som med tiden även den lades ner och avmarkerades. 15 km:s slingan var under tidigare år annars den längsta tävlingssträckan för Öxnejoggen och passerade även söder om Nässjövägen och förbi bland annat området där Åkarps soldattorp förr länge sedan var beläget.

Allt medan septembersolen fick dagstemperaturen att stiga jämfört med den kyliga morgonen, passerade totalt ett tiotal löpare med olika tempo längs utkanten av Åkarps gärden och sedan uppemot sluttningarna, platåerna och backarna i Rävabergets omgivningar i ett landskap mellan sommarens grönska och begynnande höst. Ännu gott om grönska, men några gula löv hade nått marken. Frodig grönska, om än något frostprasslig. Loppets högsta höjd fanns vid 7 km:s markeringen uppe på Rävabergets nordtopp. En gång i tiden hade tävlingen hetat Rävalöpet istället för Öxnejoggen. Vi bäcken nedanför Rävaberget stod ett par åskådare. När loppen lockade betydligt fler deltagare kunde det stå en hel del åskådare längs med spåret utifrån Öxnegården. Just då hade tiden sprungit ifrån de små anspråkslösa motionsloppen som anordnats för gemenskapens och motionens skull. För få kom och deltog, och arrangören tyckte att det inte blev värt att arrangera arrangemanget som en träningstävling inför Lidingöloppet som tidigare gick första söndagen i oktober.

Lite drygt 14 år efter den sista Öxnejoggen hade många orienterare samlats i höstkvällens mörker på Ekhagsvallen, lördagskvällen den 24 oktober år 2015. Däribland några av dem med VM-guld i CV:et. Det något gungande ljuset från pannlamporna letade sig ut i Bondbergsnaturens mörker när nattorienterarna gav sig iväg för kavlens första sträcka. Två av första nattsträckans kontroller i klassen H21 elit (kontrollerna 6 och 7) fanns i Åkarpsnaturen söder om Öxnehaga medan den åttonde kontrollen fanns i Rävabergets nordsluttning, där en del tog vägen från sjunde kontrollen upp över Rävaberget medan andra valde vägen nedanför längs en del av Öxnegårdens gamla skidmil intill allra översta Öxnehaga, och där just då och där i höstmörkret flackade pannlampornas sken nästan som blosset av folktrons gengående lantmätare.

Roger L Svensson, 2026

VID ÖVRE ÖSTERÄNGENÖvre Österängen som torp omfattar en över 100 år lång historia och var beläget några hundra meter nor...
03/05/2026

VID ÖVRE ÖSTERÄNGEN
Övre Österängen som torp omfattar en över 100 år lång historia och var beläget några hundra meter nordväst om nutidens Öxnegården, invid berget uppe i sluttningen söder om nutidens Kungsängen. Det är vacker natur med gamla ekar och gott om vårblommor.

Ett delkapitel för torpet Övre Österängen tillkom i den andra upplagan av Öxnehagas och Bondbergets historia utgiven år 2014, tyvärr verkar den utgåvan inte finnas kvar längre på biblioteken. Ett par exemplar av den tredje utgåvan från 2018 finns dock kvar via ett exemplar på Öxnehaga bibliotek och en bok på Stadsbiblioteket.

Under 2022 och 2023 skapades två historiska kulturnamnskartor för Övre Österängen. Först en torplottskarta som illustrerar hela kronoutjorden för 1830-talet, och sedan även en detaljkarta över enbart Övre Österängen för år 1807.

Sedan förra året finns Övre Österängstorpet med även i Riksantikvarieämbetets Fornsök.

/Roger L.

ÅKARPSOMRÅDET NERE I NORDOSTLängst i nordost på Åkarp bys ägor upptecknades år 1800 delområdet "Hophagen". Än idag gör L...
27/04/2026

ÅKARPSOMRÅDET NERE I NORDOST
Längst i nordost på Åkarp bys ägor upptecknades år 1800 delområdet "Hophagen". Än idag gör Lillån där på platsen en markant liten kursändring åt öster och väster på en relativt kort sträcka och ramar in en liten äng på tre sidor innan den åter styr vidare åt norr och neremot Huskvarnaån och estetiskt sett erbjuder det kulturnamnskartan lite konstnärligare linjer. Höjdnivån där intill det gamla säteriet Bråneryds ägor är ca 110 - 120 meter över havet så höjdmetrarna ner till Huskvarnaån är dryga 20 höjdmeter och därmed Åkarpsområdet lägst belägna delområde. Via att Bråneryd och Huskvarna hörde till Hakarps församling fungerade Lillån som vägledning för sockengränsen gentemot Åkarp, Vissmålen, Tormenås och Öxnehaga som hörde till Rogberga församling. Åkarpsområdets lägsta punkt kan jämföras med byns som är belägen ca 200 meter över havet, såväl som med dess högsta som är uppe på Rävaberget om ca 280 meter över havet. Så byns bönder, drängar och pigor hade ett kuperat ägoområde att utföra sina lantbruksarbetsuppgifter inom en gång i tiden, innan traktorerna fanns till. / Roger L.

FÄLTBESÖK VID ÅKARPSOMRÅDETS VÄSTLIGASTE DELÅkarps ägor söder om landsvägen nådde i väster Jära ägor och (ibland även) J...
22/04/2026

FÄLTBESÖK VID ÅKARPSOMRÅDETS VÄSTLIGASTE DEL
Åkarps ägor söder om landsvägen nådde i väster Jära ägor och (ibland även) Jordanstorps ägor. År 1800 upptecknades inom Åkarps skifteslag där det lilla området "Hafrafällan". Numer är där en höjd av sten-, grus- och sandmassor. Från grusmassornas sentida lilla höjd har man utblick över Kroneken såväl som Arvidsbos nordvästligaste gärde. Kroneken var egentligen ett torp tillhörigt Lönneberg, men dåvarande ägaren år 1800 ville ha det inom Åkarps skifteslag. Såväl Järas tidigare ägor som Jordanstorps väster om Åkarps är nu lagda till fastigheten Jönköping Ekeberg. Arvidsbo var ett torp under Lidhult. /Roger L

Adress

Jönköping

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Öxnehaga och Bondbergets historia postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Genvägar

Dela