04/08/2026
Målning nr 20
Akryl
20x30
”Objektet”
Vi föds inte som objekt. Vi blir det i någon annans blick.
Ibland sker det genom ord. Ibland genom tystnad. Genom värderingar, kommentarer eller förväntningar. Kvinnor kan objektifieras av män – men också av andra kvinnor. När utseendet får större utrymme än människan bakom, förlorar vi något av det mest värdefulla: förmågan att verkligen se varandra.
Jag önskar att jag kunde säga att objektifiering har en åldersgräns. Att den hör ungdomen till. Men så är det inte. För bara några veckor sedan blev jag själv påmind om det, när en man som upplevde sig ha makt valde att bete sig högst olämpligt.
Det är märkligt att detta beteende så ofta tycks hänga ihop med makt. Som om makt ibland ger en människa en känsla av att ha rätt att kliva över en annan människas gränser och reducera henne till ett objekt.
Den upplevelsen blev en del av den här målningen. Inte för att peka ut en enskild människa, utan för att belysa ett beteende som många kvinnor, oavsett ålder, känner igen.
Därför har jag valt att inte ge kvinnan ett huvud eller armar. De symboliserar hennes identitet, hennes röst och hennes handlingskraft – det som så lätt riskerar att suddas ut när en människa reduceras till ett objekt. Kvar finns bara kroppen och den blick som definierar henne.
Den här målningen handlar inte om skuld. Den handlar om medvetenhet.
Bakom varje kropp finns en människa.
Och varje människa förtjänar att bli sedd som just det.