Stiftelsen Hamregårdens pojk- och flickby i Orsa, Dalarna, har anordnat läger för ungdomar i över 70 år. Lägerverksamheten grundades av pastor Olof "Hampan" Hambraeus år 1946. Idag är den föreningarna Uppsala Hamregårdare och Unga Hamregårdare som bedriver lägerverksamhet. Uppsala Hamregårdare har även i uppdrag att bevara Hamregårdens minne, bland annat i form av arkiv och museum. Vill du få information om den verksamhet som bedrivs kring Hamregården idag?
* Information och anmälan till läger: https://www.aktivungdom.se/forening/ungahamregardare
* Kika in på vår hemsida: hamregarden.se
* Följ oss på den här facebooksidan
* Bli medlem i Uppsala Hamregårdare: https://www.hamregarden.se/bli-medlem/
* Gå med i vår facebookgrupp: Uppsala Hamregårdare
Om du vill veta mer om vem som äger gården nu och vad de bedriver för typ av verksamhet (det finns möjlighet att både äta och sova över på gården) så kolla in Orsa Hornberga gård här på facebook. De har också många fotografier på hur gården ser ut idag och vilka renoveringar de har gjort de senaste åren. Vad är Hamreläger för något? Hur såg lägerverksamheten ut fram till 2018? Lägerverksamheten på Hamregården startades år 1946 när Olof "Hampan" Hambraeus tog upp en skolklass från Uppsala för att ha läger i Hornberga utanför Orsa. Lägret var en succé och Hampan fortsatte hålla läger i Hornberga. Efter några år köpte han en tomt med ett hus med stort renoveringsbehov, det som idag kallas Hamrestugan. Istället för att ta in byggarbetare ledde Hampan själv renoveringsarbetet tillsammans med lägerungdomarna. Konceptet var så lyckat att varken Hampan eller ungdomarna ville sluta bygga när det första huset var klart, och därför fortsatte Hamregårdens verksamhet med att bygga nya stugor, sommar efter sommar. Lägrena på Hamregården präglades av att ungdomarna fick ta ansvar och vara med och utföra all skötsel av gården. Några få vuxna anställda hade ett övergripande ansvar för lägergården, men det var ungdomarna som lagade maten, städade stugorna och byggde och renoverade på somrarna. Under Hamregårdens ca 70 aktiva år har ungdomarna hjälpt till att bygga och renovera de flesta av de tjugotal hus som idag utgör gården. Över 11.000 personer har varit på läger under årens lopp och ett läger kunde samla allt mellan 10 och 100 personer. Hamrelägrena hölls på skolloven och loven var indelade i två: tjejläger och killäger. Aktiviteterna på lägret var säsongsbetonade: på sommaren hölls de mycket omtycka bygglägrena där deltagarna byggde och renoverade på gården och kunde utföra allt från altanbyggen, gjutningar av husgrunder till ogärsrensning och dikesgrävning. På höst- och påsk-lägrena ordnades både med allmänt småfix på gården som krattning av löv, sopning av grus eller skottning av snö om vintern var tidig eller sen. Dessa läger var ofta präglade av kulturteman som filmfestival, teateruppvisningar eller deckargåtor. Under vintern fick deltagarna skotta snö, bada i inomhuspoolen, åka skidor i Grönklitt och åka pulkarace i skolbacken. Många av de som åkte upp på lägrena kom tillbaka läger efter läger. Flera deltagare åkte upp på fler än 100 läger och i över tio års tid! Gemensamt för väldigt många av de som åkt till Hamregården genom alla dessa år är att Hamregården har varit en trygg plats att växa och växa upp på. Det har känts stort för många att redan som tolvåring få tillit och ansvar för att laga mat till hela lägret och städa sin egen stuga. För många deltagare har Hamregården blivit som ett andra hem, och lägrena en tid som de ser tillbaka på med glädje och värme i hjärtat. Det var med stor sorg som lägerverksamheten tvingades läggas ner 2018.
