Vilka är öppettiderna?

Onsdag 12:00 - 15:00 Lördag 12:00 - 15:00

Geologiska museet

Hem
Sverige
Borlänge
Geologiska museet

Ring Vägbeskrivning Webbplats Kontakta museet

Geologiskt museum beläget i centrala Borlänge. Har mer än 5000 utställda bergarter och mineral från hela världen. Museet omges av en vacker stenträdgård.

Museets mål är att ge allmänna kunskaper om Jordens geologiska uppbyggnad och processer. På så sätt kan vi bättre förstå förutsättningarna för allt liv på Jorden. Museet vill visa hur beroende vi är av det geologiska materialet. Samlingarna visar Tunabygdens och Dalarnas geologi, men här finns även intressant material från övriga delar av Sverige och värden. Samlingarna innehåller mer än 5000 utställda stuffer och ca 15000 i förråd. Museet är därmed ett av de största föreningsägda i Sverige. De utställda föremålens ålder varierar. De är bildade från mer än 2000 miljoner år tillbaka och fram till våra dagar. De flesta föremål är mineralstuffer. I museet hittar du vanliga, ovanliga, vackra, färgranna, fluorescerande och/eller radioaktiva mineral. Vi har en stor samling både slipade och oslipade smyckestenar. De är speciellt hårda och vackra mineral. Här finns också en avdelning med fossil från olika tidsåldrar. På skärmar förklaras olika geologiska fenomen. I museibutiken finns mineral, bergarter, fossil, smycken och litteratur till försäljning. Samlingarna ägs av Tunabyggdens geologiska förening, TGF, som även driver verksamheten i museet. Den vackra museibyggnaden ägs av Borlänge kommun. Sommartid arrangeras guldvaskning, stenslipning och mineraljakt för barn. Varje år firas Geologins dag i början av september med öppet hus och olika aktiviteter. Museet omges av Stenparken och Lekparken som visar geologiskt material, strukturer och processer. Parkerna inbjuder till avkoppling och lek för barn och vuxna.

10/10/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Denna lördag så är temat natur, så vi har helt enkelt försökt hitta mineral som ser ut som saker som växer i naturen. Hittade tre stycken exempel: kalcit, aragonit, korund och hematit.

Kalcit och aragonit är nära besläktade med varandra. Båda består kemiskt av kalciumkarbonat vilket gör dom till så kallade polymorfer; de har samma formel men olika kristallstrukturer.

Kalciten i bilden har en ovanlig form som lite liknar svampsorten Karljohan i formen. Kalciten i det här fallet består av flera kristaller som staplats på varandra vid dess bildande.

Aragoniten i bilden ser mer ut som någon slags lav. Denna form kallas för flos ferri och bildas i grottor och kargmiljöer där kalcium- och kolsyrehaltigt vatten tränger igenom järn- och kalkhaltiga bergarter. De är oftast snövita i färgen men kan också ha denna ovanliga ljusblåa färg.

Korunden i bilden är verkligen ingen vanlig kristallform för detta mineral, men det ser onekligen ut som tickor som växer på ett träd. Trädet i det här fallet består av en hematitkristall.

Korund är en aluminiumoxid och mineralet som ger oss safirer och rubiner så att se korund på det här sättet i bilden är väldigt häftigt.

Hematit i sin tur är en järnoxid som består av ungefär 70% järn och 30% syre. Hematit kallas också för blodsten på grund av att dess streckfärg alltid är rödfärgat, ett av hematitens viktigaste kännetecken.

Det var allt för idag! Varmt välkomna in på museet, vi har exemplar på alla dessa mineral bland våra samlingar, kan du hitta dem? 💎

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida

08/10/2026

Exkursion till Solbacka grustag!

Lördag 10 oktober ordnar föreningen en familjeexkursion till grustaget i Solbacka utanför Borlänge.

Vi åker från museet 09.00 men man kan också mötas upp vid ingången till grustaget 09.20.

I rullstensåsen kan vi hitta fina exemplar av olika bergarter som är unika för Dalarna. Vi bjuder på grillad korv med bröd och dryck. Det är kläder för väder som gäller!

Föranmälan krävs till [email protected]
Sista anmälningsdag är idag, torsdag 8 oktober.

Ansvariga från TGF är Jan Sims och Peter Harström. Varmt välkomna!

03/10/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Under oktober månad tänkte vi göra inlägg som inte är så fulla med fakta utan mer fokusera på hur vackra mineral är och försöka hålla oss till olika teman varje lördag. Idag är fokus på mineral i orangea och gula färger för att fira att hösten är här på riktigt med färgskiftande löv till höger och vänster!

Vi har valt att visa fem olika mineral i dessa färger: spessartin, krokoit, vanadinit, wulfenit och orpiment, även kallat auripigment.

Spessartin är en ljusorange variant av mineralet granat, men de kan även vara mer gula och mer röda i sin färg. Den typiska färgen hos spessartin fås av Mn i dess kemiska sammansättning, alltså är spessartin ett idiokromatiskt mineral, om ni kommer ihåg förra månadens inlägg.

Krokoit är ett så kallat blykromat och innehåller bly och sexvärt krom. Detta gör att mineralet kan vara giftigt vid upprepad exponering. Se alltid till att tvätta händerna efter att ha hållit i mineralet och undvik att andas in damm och små partiklar som lossnat från kristallerna.

Vanadinit påträffas nästan uteslutande som hexagonala kristaller, de kan antingen vara mer platta som i bilden eller mer avlånga. Namnet kommer ifrån grundämnet vanadium som finns i dess kemiska formel.

Wulfenit i sin tur är känt för sina platta fyrkantiga kristallformer med kilformad kant och förekommer främst i orangea, gula och rödorangea färger.

Orpiment är det giftigaste mineralet av dessa då det innehåller ca 60% arsenik. På grund av detta användes mineralet förr som fluggift, pilgift och som hårborttagningsmedel. Undvik förtäring och inandning, så tvätta alltid händerna efter att ha hållit i mineralet och undvik att andas in damm och små partiklar som kan ha lossnat.

Det var allt för idag. Mineral kan med andra ord både vara vackra och farliga. Det är alltid bra att läsa på om mineral man har dålig koll på. De flesta mineral vi hittar i de svenska skogarna är harmlösa, men blyglans är ett mineral vi kan hitta och detta mineral kräver också tvätt av händerna efter hantering för att inte riskera att bly kommer in i kroppen.

Välkomna in på museet!

Bildinfo: alla bilder från Mindats hemsida

26/09/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Denna vecka kommer vi gå igenom mineral som får sin färg av:
• defekter i sin kristallstruktur
• en kombination av defekter och grundämnen som inte hör till deras huvudsakliga kemi, samt
• av inklusioner av andra mineral.

Defekter i ett minerals kristallstruktur är imperfektioner på atomskala vilka till exempel fångar upp lösa elektroner i ett hålrum i gittret som annars ockuperas av en atom. Defekterna kan också bidra till att det saknas elektroner vilket istället skapar ett bestående hålrum. I båda fallen så är det den ökade eller minskade mängden elektroner på platser där de inte borde vara som bidrar till att ljuset absorberas på ett annat sätt.

Den vanligaste orsaken till dessa defekter är naturlig strålning och värme från den omgivande berggrunden vilka påverkar hur atomerna och elektronerna rör sig och beter sig inuti ett växande kristallgitter.
Strålningen kan ibland vara så kraftfull att den knuffar bort en atom från sin originalplats vilket gör kristallstrukturen fysiskt "sned", något som bara kan ses på atomskala.

Fysisk påverkan på kristallgittret kan också orsakas av extremt tryck och värme. Det är den fysiska ändringen i strukturen som bidrar till att ljuset absorberas på ett annat sätt.

Den naturliga strålningen kan också påverka grundämnen i kristallstrukturen som inte hör till mineralets huvudsakliga kemi. Rökkvarts och ametist är båda bra exempel. Hos rökkvarts så påverkar strålningen små mängder av aluminium som ersatt kiselatomerna inom kvartsstrukturen. Hos ametist så påverkar istället strålningen elektronerna hos järnatomer.

Och sen har vi mineral som får sin färg ifrån mikroskopiska inklusioner. Rosenkvarts, karneol, jaspis och solsten är kända exempel. Mer info om dessa i sista bilden.

Det var allt för denna månad, i oktober kommer vi köra med lite mindre faktatunga inlägg och med lite roliga teman.

Varmt välkomna in på museet 💎

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida

25/09/2026

Boken 'Sveriges geologi' som publicerades förra hösten är en av de mest ambitiösa populärvetenskapliga böcker som någonsin publicerats om vårt lands geologi.

Tisdag den 29 september 19.30 kommer Åke Johansson, en av bokens huvudförfattare, till Geologiska museet för att berätta om bokens tillblivelse och redogör för innehållet i några av de kapitel han bidragit med.

KOSTNAD: Gratis för medlemmar av Tungabygdens geologiska förening,
Övriga lämnar frivilligt bidrag till föreningen.

OBS! Det finns ett begränsat antal platser i föreläsningssalen så anmäl gärna intresse i förväg via [email protected].

Det går förstås också bra att ställa frågor om föreläsningen via denna e-post adress.

Varmt välkomna!

20/09/2026

Lördag den 26 september är det dags för exkursion runt Malung!

Samåkning från museet sker kl. 08.00 och det är kläder för väder som gäller samt medtagande av förtäring då vi blir borta hela dagen.

Dalasandstenen upptar en stor del av västra Dalarna. Den genomslås av tre generationer diabaser. Den äldsta antas vara matargångar till basaltlavaflöden som är inlagrade i sandstenen. Vi kommer bland annat studera sandstenens bottenbreccia, lagring, böljeslag, deformation, kontaktfenomen, slaggig lava, kuddlava, blåsig lava samt fyllda blåsor med kalcit, kvarts, kalcedon eller jaspis.

Är den stora ringstrukturen i området resultatet av ett meteoritnedslag?

Vi besöker det stora tusenåriga kvarnstensbrottet i förskiffrad sandsten där Bente Mallquist Danielsson guidar oss. Människan har alltid utnyttjat stenrikets material – utan det skulle vårt samhälle inte existera. Vi besöker även en ung bergtäkt där sandsten bryts och krossas för att användas för vägbyggnad och utfyllning. Numera är det inte tillåtet att använda naturgrus och sand från rullstensåsar. I täkten är berggrunden välblottad. Där kan vi studera olika sedimentära strukturer i de rena friska brottytorna.

Guider från TGF är Lars-Göran Klöfver, Jonas Bergstedt och Peter Harström.

Anmäl ditt deltagande till [email protected] senast 24 september.

Exkursionen är gratis för medlemmar i föreningen och kostar 100kr för utomstående. Varmt välkomna på en väldigt intressant dag i geologins tecken!

19/09/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

För två veckor sedan fick ni lära er om idiokromatiska och allokromatiska mineral. Idag fortsätter vi med lite mer fakta.
Idiokromatiska mineral har alltid endast en färg inom en och samma kristall, medan allokromatiska mineral kan ha två eller fler. På grund av att idiokromatiska mineral färgas av ett grundämne i deras huvudsakliga kemi kan därför dessa mineral aldrig vara helt ofärgade, något som allokromatiska mineral kan.

Förutom grundämnenas påverkan på ett minerals färg så påverkas färgen även av bland annat hur kristallgittret ser ut och vart i kristallgittret det färggivande grundämnet sitter. Detta förklarar varför ett och samma grundämne kan bidra till olika färg beroende på vilket mineral det förekommer i.

Nedan följer några mineralexempel för båda grupper.

Idiokromatiska mineral:
• Almandin (granat) får sin röda färg ifrån järn (Fe).
• Malakit får sin gröna färg från koppar (Cu).
• Azurit får sin blåa färg från koppar.
• Olivin får sina gröna nyanser från järn.
• Rodokrosit får sina rosa nyanser från mangan (Mn).

Allokromatiska mineral:
• Korund om "ren" är ofärgad, små mängder krom (Cr) ger oss rubin (rödrosa) och rosa safir, järn och titan (Fe/Ti) ger oss blå safir och Fe ger oss gul safir.
• Beryll om "ren" är ofärgad, små mängder Cr + V ger oss smaragd (grön), Fe ger oss akvamarin (blå) och Mn ger oss morganit (rosa).
• Kvarts om "ren" är ofärgad, små mängder Fe ger oss citrin (gul). Citrin kan dock även få sin färg på annat sätt.

Nästa vecka kommer vi gå igenom mineral som får sin färg av andra orsaker! Men tills dess är ni varmt välkomna in på museet idag. Vi har exempel på alla dessa mineral som nämnts. Några av dem finns även till försäljning i våran butik 💎

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida

12/09/2026

Idag firar vi Geologins Dag med öppet hus på museet från kl. 11 till 16 💎

Under dagen kommer vi ha guldvaskning, stenslipning, tipspromenad och mineralsafari! I butiken kommer det finnas nya fina stenar till försäljning samt fossil, smycken och lärorika böcker 💎 Det kommer även finnas utbildade geologer på plats så om ni har en sten hemma som ni funderar över, ta med den och så hjälper våra kunniga medlemmar er att identifiera vad ni har i er ägo 💎

Guldvaskning och stenslipning förbetalas i kassan där ni då får allt ni behöver. Ni blir guidade av erfarna medlemmar i föreningen och får behålla både stenen och de små guldkornen 💎 Sista tiden för anmälan i kassan är kl. 15.30!

Varmt välkomna till en mycket rolig och förhoppningsvis lärorik dag i geologins tecken 💎

05/09/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Nu när vi är färdiga med kristallsystemen tänkte vi lära er lite om färgerna hos mineral. Vad är det som avgör vilken färg ett mineral får? Hur kommer det sig att ett mineral kan ha mer än en färg i sig?

Färger på mineral får sin färg som allt annat på jorden. Vilken färg ett objekt har beror på ljusets våglängder. Beroende på vilka våglängder hos det inkommande ljuset som absorberas av mineralet och vilka våglängder som reflekteras tillbaka ut. Det är de våglängderna som reflekteras tillbaka till våra ögon som ger oss objektets färg.

När det kommer till mineral så avgörs deras färg av ett eller flera grundämnen som förekommer i dess kemi. Men man skiljer på idiokromatiska och allokromatiska mineral.

Idiokromatiska mineral får sin färg ifrån ett eller flera grundämnen som bygger upp dess kemiska formel. Exempel inkluderar granat, malakit och olivin.

Allokromatiska mineral får sin färg ifrån så kallade föroreningar, små små mängder av ett eller flera grundämnen som inte hör till dess huvudsakliga kemiska formel. Dessa mineral, om helt "rena" i sin kemi, är oftast ofärgade. Exempel inkluderar kvarts, korund, beryll och turmalin.

Allokromatiska mineral kan även få sin färg ifrån små strukturella defekter inom kristallen. Exempel inkluderar rökkvarts, fluorit och diamant. Mer om detta i ett senare inlägg.

När det gäller flerfärgade mineral så som turmalin, fås de olika färgerna under dess tillväxt. Små ändringar i kemin från tid till tid hos vätskan / fluiden som kristallen växer i gör att olika spårämnen kan inkorporeras i kristallstrukturen vid olika tillfällen. Detta bidrar till olikfärgade zoneringar inom kristallen. Exempel: vattenmelonsturmalin.

Välkommen in på museet för lite skattjakt 💎 Vi har exempel på de flesta av de nämnda mineralen. Hur många kan du hitta?

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida, malakiten får sin gröna färg ifrån koppar, olivinen från järn och smaragden från krom

29/08/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag fortsätter vi med inlägg nr 3 av 3 där vi går igenom vanliga kristallformer inom varje kristallsystem. Denna vecka fokuserar vi på de monoklina och triklina systemen.

Det monoklina kristallsystemet har flest mineral än alla andra system. Inom detta kristallsystem förekommer främst prismatiska kristaller, men nålliknande, stråliga, bladiga, blockiga och tabulära kristaller förekommer också. Tvärsnitten kan vara nästan kvadratiska till rektangulära eller rombiska och kan ibland se ut att vara åttasidaga eller sexsidiga. Den allra vanligaste termineringen innefattar baspinakoider. Denna terminering består av två parallella platta ytor som bryter av prismans ändar i en sned vinkel gentemot den vertikala axeln. Domer och sphenoider är andra mer relativt ovanliga termineringar.

Det triklina systemet är det minst symmetriska av alla sju och den vanligaste kristallformen utgörs av pinakoider. En pinakoid består av två identiska, parallella kristallytor på motsatta sidor av kristallen. Dessa pinakoider påträffas vanligtvis bara i botten och toppen på kristaller inom andra system (så kallade baspinakoider), men inom det triklina systemet har vi även pinakoider som bygger upp kristallernas sidor. Eftersom alla axlar i det triklina systemet har olika längd och inga vinklar är 90 grader, bildas en kombination av olika pinakoider som tillsammans begränsar kristallformen. Vi har även kristallformer som utgörs av pedioner. En pedion utgörs av en kristallyta som inte har en parallell yta på motsatt sida av kristallen. Kristaller uppträder därför som komplexa, sneda och oliksidiga former. Tabulära och blockiga kristallformer samt ribb-liknande prismor är vanligast. En ribb-form kan liknas med en ribba, list eller läkt man bygger med. Alltså en avlång, platt men bredare form. Termineringar innefattar pinakoider, domer och sneda / asymmetriska former.

Det var allt vi hade om olika kristallsystem och dess mineral. Hoppas det har bidragit till en större mineralogisk förståelse!

Varmt välkomna in på museet denna regniga dag 💎

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida

Adress

Hantverksbyn 13
Borlänge
78433

Öppettider

Onsdag	12:00 - 15:00
Lördag	12:00 - 15:00

Telefon

+46725211092

Webbplats

http://www.stage.geologiskamuseet.se/

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Geologiska museet publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.