Medicinhistoriska museet i Göteborg

Hem
Sverige
Gothenburg
Medicinhistoriska museet i Göteborg

Ring Vägbeskrivning Webbplats Kontakta museet

Basutställning: Eld och blod - Göteborgs medicinhistoria under 400 år

Tillfällig utställning 2025/2026: Sjuka barn! Välkomna!

På Medicinhistoriska museet får du lära dig mer om vad som gjorts och upptäckts genom tiderna för att människor ska hålla sig friska under ett långt liv och vilka sjukdomar och plågor som drabbat dem. Sättet att se på kroppen och hälsan har varierat under inflytande av religion, kultur och vetenskap, både ur individens och samhällets synpunkt. Ekonomiska och sociala omständigheter finns alltid med. Det kan också handla om politik på olika nivåer.

06/10/2026

Månadens föremål är ett retinoskop och en skiaskopilist. De används vid en undersökning som kallas skiaskopi, en metod för att upptäcka synfel som närsynthet, översynthet och astigmatism. Metoden är särskilt användbar för små barn, eftersom patienten inte behöver svara på frågor eller läsa på en syntavla. I stället tolkar undersökaren ljusets rörelser i pupillen för att bestämma ögats brytkraft. När ljuset reflekteras från näthinnan kan undersökaren studera hur reflexen rör sig och med hjälp av olika provglas avgöra vilken synkorrektion som behövs. Glasen förvaras ofta i en skiaskopilist, där linser med olika styrkor är samlade i en bestämd ordning. Fotografiet visar en synundersökning av ett litet barn vid ögonkliniken i Lund i september 1987 och hur skiaskopi kunde användas för att undersöka barns syn långt innan digitala mätinstrument blev vanliga. Trots att den moderna ögonsjukvården använder avancerad digital utrustning är skiaskopi fortfarande en viktig metod, särskilt när små barn ska undersökas. Retinoskopet är ett exempel på ett medicinskt instrument som har behållit sin betydelse trots utvecklingen av ny digital teknik.

Foto: Anna Stow, Medicinhistoriska museet, VGR (CC-BY)

Undersökningsbild: Ögonundersökning 1987, Sydsvenska Medicinhistoriska sällskapet (CC BY NC SA)

11/09/2026

Kulturarvsdag och stadsvandring!
I dag handlar det om glömda platser och vården inom vallgraven med museets pedagog Robert Wallsson.
Så spännande att lära känna sin stad!

01/09/2026

Månadens föremål är en Hyfrecator, en elektrokirurgisk apparat som användes vid mindre kirurgiska ingrepp. Det här exemplaret kommer från operationsavdelningen vid Lundby sjukhus i Göteborg och skänktes till Medicinhistoriska museet 1989.
Hyfrecatorn användes bland annat för att ta bort vårtor och andra hudförändringar samt för att stoppa mindre blödningar vid enklare kirurgiska ingrepp. Strömmen leds genom en elektrod som värmer upp vävnaden. På så sätt kan hudförändringar avlägsnas samtidigt som små blodkärl sluter sig, vilket minskar blödningen.
Namnet Hyfrecator kommer från engelskans high-frequency eradicator och syftar på apparatens användning av högfrekvent elektrisk ström för att behandla och avlägsna vävnad.

Apparaten introducerades i USA under 1940-talet. Under andra halvan av 1900-talet blev elektrokirurgi ett allt vanligare hjälpmedel vid mindre kirurgiska ingrepp. Med apparater som Hyfrecatorn kunde läkare genomföra behandlingar och samtidigt minska blödningar på ett snabbt och effektivt sätt.
Dagens apparater är mer avancerade men bygger på samma grundprincip. Hyfrecatorn är ett exempel på medicinsk teknik som utvecklades vid mitten av 1900-talet och som fortfarande används inom sjukvården.

Foto: Anna Stow, Medicinhistoriska museet, VGR (CC-BY)

21/08/2026

Under Kulturarvsdagarna 11-13 september bjuder vi på en fri medicinhistorisk stadsvandring:

VÅRDEN INNANFÖR VALLGRAVEN

Följ med Robert Wallsson, pedagog på Medicinhistoriska museet som berättar om platser och byggnader där Göteborgs äldre sjukhus,
fattighus och apotek funnits. Med hjälp av byggnader och andra spår i stadsbilden berättas stadens historia ur ett medicinens och folkhälsans perspektiv.

Fredagen den 11 september, klockan 12:30–13:30.

Start: Medicinhistoriska museet Östra Hamngatan 11, Göteborg

Guiden använder guideutrustning. Drop-in.

Kontaktperson: Robert Wallsson
Telefon: 072-083 62 03

Se alla arrangemang runt om i landet på www.raa.se/kulturarvsdagen

06/08/2026

Välkommen till Medicinhistoriska museet!

06/08/2026

Nu behöver vi förstärkning för ett projekt med samlingarna i fokus, välkommen med din ansökan!

04/08/2026

If you are visiting Gothenburg this summer, come and see us in the city center of Gothenburg at the Medical History Museum.

We tell the story of medical history in Gothenburg and Sweden, and highlights inventions that had an influence worldwide. We are open from 12 to 4 pm, Tuesday to Friday and to 8 in the evening on Thursdays.
And if the kids are with you, they can hunt for rats or sit in our crafts room.

Welcome om Tuesdays to Fridays 12 to 4 pm and we are open to 8 in the evening on Thursdays.

Medical History Museum, Östra Hamngatan 11 in Gothenburg.
It's right in the city center, close to trams and buses. Bus stop Lilla Bommen.

01/08/2026

Månadens föremål är tre glasflaskor från den italienska firman Rimedi Mattei i Bologna.

På etiketterna står Elettricità Gialla (gul elektricitet), Elettricità Azzurra (blå elektricitet) och Elettricità Bianca (vit elektricitet). Flaskorna innehöll läkemedel för en variant av homeopati som kallades elektrohomeopati.

Elektrohomeopatin utvecklades i mitten av 1800-talet av den italienske greven Cesare Mattei (1809–1896). Efter studier i bland annat kemi, fysik och botanik började han vidareutveckla homeopatiska idéer till ett eget medicinskt system. Mattei hävdade att sjukdomar kunde behandlas med växtbaserade preparat som innehöll en särskild läkande kraft eller ”elektricitet”. Vad denna elektricitet egentligen bestod av förklarades aldrig närmare.

Matteis preparat såldes som piller och flytande läkemedel. De flytande medlen fick namn efter olika färger – röd, grön, gul, blå och vit elektricitet – och blev internationellt kända som mattéi-medel. Recepten var hemliga och preparaten marknadsfördes som användbara mot en lång rad sjukdomar. Mattei utvecklade sammanlagt 36 olika mediciner och menade att ett mindre antal av dem räckte för att behandla alla sjukdomar.

Elektrohomeopatin spreds även till Sverige. Läkaren och naturforskaren Nils Liljequist var en av metodens främsta förespråkare och gav år 1900 ut boken Vägledning i elektro-homeopatisk sjukdomsbehandling.

Elektrohomeopatin fick kritik både från den medicinska vetenskapen och från den traditionella homeopatiska rörelsen. I Europa tillverkades medlen fram till 1960-talet. Elektrohomeopati förekommer fortfarande inom alternativmedicinen, framför allt i Indien.

Varken homeopati eller elektrohomeopati har någon vetenskapligt bevisad effekt.

Foto: Anna Stow, Medicinhistoriska museet, VGR (CC-BY)

30/07/2026

Hej, om du är i Göteborg i sommar så är du varmt välkommen till oss på Medicinhistoriska museet! Vi har öppet tisdag till fredag 12–16 och på torsdagar har vi öppet till klockan 20 på kvällen.
Museet ligger mitt i centrum, på Östra Hamngatan 11. Buss och spårvagnshållplats Lilla Bommen.

Välkommen!

Adress

Östra Hamngatan 11
Gothenburg
41110

Telefon

+46313420530

Webbplats

https://www.medicinhistoriska.se/

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Medicinhistoriska museet i Göteborg publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.