Hälsinglands museum

12/10/2026

Genom en serie korta filmer med barnperspektiv vill Hälsinglands Museum och Länsmuseet Gävleborg erbjuda fler unga en möjlighet att upptäcka och förstå världsarvet Hälsingegårdar.

Nu är den andra filmen i serien klar: "Målade väggar och livets högtider — festrummen som blev världsarv".

Det vill vi såklart fira och rullar därför ut den röda (tras-)mattan och bjuder in till filmpremiär torsdag 15 oktober. Vallsta skola är specialinbjudna på förmiddagen och på kvällen välkomnas allmänheten till filmpremiär i Edsbyn.

🚩Plats: Edsbyns museum
🚩Tid: torsdag 15 oktober kl 17.00 samt kl 18.30.
Fritt inträde, fika finns att köpa.

Filmen "Målade väggar och livets högtider - festrummen som blev världsarv" är inspelad på Ol Anders i Alfta och Delsbo Forngård.

Filmproduktion: Patrik Jonsson. Musik: Kristoffer Sundman.

Hälsingegårdarna skrevs in på världsarvslistan 2012, som Sveriges 15:e världsarv.

— Det är fantastiskt att vi har något här i Hälsingland som är lika viktigt som pyramiderna eller Kinesiska muren. Vi vill göra barn och unga stolta och nyfikna på världsarvet som faktiskt finns i vårt landskap. I filmerna försöker vi titta på gårdarna med ungas ögon och ta avstamp i funderingar och känslor som är gemensamma över århundradena, säger Cecilia Olsson, världsarvspedagog på Hälsinglands Museum.

Hälsinglands Museum och Länsmuseet Gävleborg har tillsammans med lärare tagit fram ett lektionsmaterial om världsarvet Hälsingegårdar som skolorna kan ladda ner från museernas hemsidor.

— Allra bäst är förstås om klasserna besöker en av de sju världsarvsgårdarna eller någon annan hälsingegård, hembygdsgård eller motsvarande när de arbetar med lektionsmaterialet. Men länets geografi och skolornas verklighet gör att alla elever i praktiken inte får den möjligheten. Men med hjälp av filmerna kan man hemma i klassrummet förflytta sig både i tid och rum, säger Elisabet Olinder, världsarvspedagog på Länsmuseet Gävleborg.

Den första filmen i serien handlade om Fäboden — gårdarnas skafferi och mejeri. Båda filmerna, som är gjorda för att fungera självständigt och passar alla åldrar, kommer att kunna ses via museernas hemsidor.

09/10/2026

Johann Sebastian Bach lär ha varit särskilt förtjust i en cembalo som var tillverkad av den mästerliga instrumentmakaren Michael Mietke. Idag finns bara tre eller fyra av Mietkes cembali bevarade och endast en är i originalskick. Den finns i Hudiksvall, närmare bestämt i Hälsinglands Museums magasin.

Andreas Kilström är cembaloexpert och instrumentbyggare. Idag har han tagit med den italienske musikern Michele Benuzzi till Hudiksvall för att visa den världsberömda cembalon, den enda som också är signerad av Mietke.

— Mietke var verksam i Berlin, dit man vet att Johann Sebastian Bach åkte år 1719 för att införskaffa en cembalo till hovet i Köthen. Så det här är det närmaste vi kommer ett instrument som har med Bach att göra.

Hur cembalon hamnade i Hudiksvall är höljt i dunkel. Den lär vara inköpt av Hälsinglands Fornminnessällskap i början av 1900-talet av fiskaren E J Arborén i Rogsta och uppges ha kostat 40 kronor. Kanske köpte han den i sin tur av en organist i Rogsta församling om man får tro en bouppteckning från början av 1800-talet som nämner ett instrument som skulle kunna vara en cembalo. Men här slutar spåren.

— Det här instrumentet är målat i vad jag tror är preussiskt blått. Det är ett pigment som uppfanns just i Berlin några år innan cembalon byggdes. Stämmer min teori är det ett väldigt tidigt exempel på användande av preussiskt blått, säger Andreas Kilström.

Den blå färgen är hur som helst väldigt effektfull, tillsammans med de exotiska motiven i guldglänsande ockra. Michele Benuzzi ser nästan lite rörd ut när han betraktar cembalon.

— Den är så vacker! Det är väldigt emotionellt att se detta välbevarade instrument som fortfarande några originaldelar kvar, eller i alla fall mycket gamla delar. Och för mig som spelar cembalo är det fint att se exempel på hur stiften som knäpper på strängarna tillverkades, olika metoder skapar olika ljud. Den här cembalon är underbar, det är bara tråkigt att vi inte kan få uppleva ljudet.

Vill du höra hur det låter när Michele Benuzzi spelar cembalo är ett tips att söka på hans namn på Youtube.

06/10/2026

Hur gjordes skulpturer från 1100-, 1200- och 1300-talet om under senmedeltiden? Det var temat för den föreläsning som Lars Nylander, antikvarie på Hälsinglands Museum, höll på en konferens i Bochum och Dortmund i Tyskland med exempel bland annat från Haaken Gullesons verkstad. Konferensen som behandlade medeltidens konst innehöll ett hundratal föredrag, diskussioner, platsbesök och visningar.

– Under konferensens fyra dagar gick tre eller fyra sessioner parallellt. Omkring 300 medeltidsforskare från främst Tyskland och USA deltog, säger Lars Nylander, nu åter på Hälsinglands Museum efter tysklandsresan.

Lars Nylander håller för närvarande på med ett forskningsprojekt om medeltida träskulptur i Norrland, finansierat av Berit Wallenbergs stiftelse och är affilerat till Uppsala universitet. Resan till konferensen i Tyskland bekostades av Kungl. Vitterhetsakademien.

04/10/2026

Så här i slutet av 60-talet hade ännu ingen hört talas om Kanelbullens dag, men bakas gör det ändå, i köket på gården Sunnanåker. Det var först 1999 som Hembakningsrådet lanserade en egen dag för det folkkära bakverket. Bullar i olika former hade bakats tidigare men tog formen av kanelbullen som vi känner den efter första världskriget när tillgången på ingredienser ökade.

Blev du fikasugen nu? Då tipsar vi om att ta en fika i museets mysiga café!

Fotografen och hälsingeskildraren Hilding Mickelsson tog bilden och fick nog också smaka en bulle till kaffet. Idag förvaltas hans arkiv av Hälsinglands Museum. Fler av hans bilder hittar du i Digitalt Museum https://digitaltmuseum.se/021035593211/mickelsson-hilding-1919-2002

03/10/2026

Året är 1972 och det är älgjakt i bogårdsskogarna i Bollnäs. Jämthunden vädrar uppmärksamt. Visst hördes det ett skott norröver för en stund sedan?

Blev det ingen älg den här dagen fick fotografen och hälsingeskildraren Hilding Mickelsson i alla fall fullträff med sin kamera. Idag förvaltas hans arkiv av Hälsinglands Museum. Fler av hans bilder hittar du i Digitalt Museum https://digitaltmuseum.se/021035593211/mickelsson-hilding-1919-2002

01/10/2026

I Lillebi Habans bildvärld möter Hälsinglands allmogekultur mänsklighetens eviga myter. Ett sakligt men färgstarkt måleri för tankarna till såväl Anders Ädel och Gustav Reuter som Frida Kahlo och Mårten Andersson. Lillebi Habans rötter är djupt förankrade i Järvsö i Hälsingland men också i Frankrike. Hennes målningar öppnar dörrar mot en drömsk värld där vi får möta såväl klassiska arketyper som oss själva.

Utställningen "Alma Mater" visas på Hälsinglands Museum till och med 10 januari.

29/09/2026

Det här vill du inte missa! Ett spännande samtal om systrarna Katarina och Rosa Taikons kamp för romernas medborgerliga rättigheter!

Angelica Ström, dotter till Katarina Taikon, samtalar med författaren Lawen Mohtadi om den kamp för romernas medborgerliga rättigheter som Katarina och Rosa Taikon förde under 1960 och 70-talet.

🚩Tid: Onsdag 30 september kl 18.00
🚩Plats: Hälsinglands museum, hörsalen

Tillsammans med romska aktivister och kulturpersonligheter bedrev Katarina och Rosa Taikon ett opinionsarbete mot diskriminering av Kalderashromer, för att barn och vuxna skulle få rätt till utbildning och tillgång till bostäder. Systrarnas engagemang för att förbättra romernas situation har inspirerat många och visat på att enskilda individer kan påverka samhällsutvecklingen.

Lawen Mohtadi är författare till biografin "Den dag jag blir fri- en bok om Katarina Taikon" och en av regissörerna till dokumentärfilmen Taikon .

Angelica Ström är specialpedagog med flera decenniers erfarenhet av arbete med barn och unga. Som dotter till Katarina Taikon har hon egen erfarenhet av hur det är att växa upp mitt i kampen för mänskliga rättigheter.
🚩Fri entré men begränsat antal platser.

Programmet ingår i Region Gävleborgs Minoritetsvecka. Se hela programmet på Region Gävleborgs webbplats: www.regiongavleborg.se/om/folkhalsa/manskliga-rattigheter/nationella-minoriteter/minoritetsveckan-i-gavleborg/

Foto: Maja Kristin Nylander

29/09/2026

Den 29 september på Mikaels namnsdag, infaller mickelsmäss, en av årets största märkesdagar. Då avslutades odlingsåret, djuren togs in och man kunde hålla skördekalas.

Den första söndagen i oktober är det Mikaelidagen som räknades som den första vinterdagen och markerade skiftet mellan sommar- och vinterhalvåret. Med vintern kom också mörkret och på många platser var det först på mickelmäss afton som man åter fick tända ljus i stuga och fähus.

Mickelmäss och Mikaelidagen var bra dagar för att ta reda på hur den kommande vintern skulle bli, genom att studera till exempel frost, snö och is, löv på träden, vindens styrka och hur tydligt vintergatan syntes. Läs mer om olika märkesdagar på www.isof.se

Fotografen och hälsingeskildraren Hilding Mickelsson, vars arkiv förvaltas av Hälsinglands Museum, tog bilden en höstdag i Trönö. Fler av hans bilder hittar du i Digitalt Museum https://digitaltmuseum.se/021035593211/mickelsson-hilding-1919-2002

28/09/2026

Klockan 12.15 kan du lyssna till Tarja Larsson från Institutet för språk och folkminnen (Isof) som berättar om myndighetens arbete med att främja och utveckla de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska samt svenskt teckenspråk. Föredraget ger en inblick i språkens ställning och förutsättningar i Sverige, både historiskt och idag.

Tarja Larsson från Institutet för språk och folkminnen (Isof) berät...

27/09/2026

Frampå förmiddagen kommer nog dimman att lätta och septembersolen tina upp frosten. Men nog märks det att vintern är på väg, tur att det finns varmt kaffe i termosen.

Bilden tog fotografen och hälsingeskildraren Hilding Mickelsson, vars arkiv Hälsinglands Museum förvaltar. Fler av hans bilder hittar du i Digitalt Museum https://digitaltmuseum.se/021035593211/mickelsson-hilding-1919-2002