Sveriges museum om Förintelsen

01/09/2026

Till höger i första bilden ser du fasaden till Kaplans konfektionsfabrik i kvarteret Isbrytaren på Kungsholmen i Stockholm. Här arbetade Jetty Einsiedler som tillskärare.

Jetty föddes 1915 i den polska staden Rzeszów. Hon var just fyllda 24 när kriget bröt ut. Jetty var förlovad, men hennes fästmans namn är för oss okänt.

Hennes hemstad utsattes för svår bombardering av tyskarna och inom bara några dagar hade staden fallit. De flesta av stadens närmare 14 000 judar, som ansågs arbetsdugliga, sattes i tvångsarbete. Jetty var en av dem och tvingades slavarbeta för tyskarna i närmare två år. 1941 lyckades hon fly staden, under ett taget namn, och arbeta som sömmerska men avslöjades året därpå och skickades till koncentrationsläger.

Jetty verkar ha varit i Auschwitz, innan hon till slt fördes till Ravensbrück. Där räddades hon av de vita bussarna och ankom till Sverige 29 april 1945. Jetty, olikt de flesta av de överlevande, kom till Sverige utan alltför svåra fysiska men från Förintelsen. Hon sökte jobb i Stockholm och fick arbete på Kaplans konfektionsfabrik.

Under denna tid började Jetty söka efter sina anhöriga.

Jetty fortsatte arbeta på Kaplans, men bara efter s*x månader råkade hon ut för en tragisk olycka. Den 19 november 1945 ramlade Jetty när hon skulle kliva av en spårvagn på Södermalm och hamnade under släpvagnen. Hon avled innan hon nådde sjukhuset. Ett vittne till olyckan berättar att ”hon föreföll mycket trött och liksom apatisk och viljelös”.

Jetty Einsiedler blev 30 år gammal. Hon verkar ha varit den enda överlevande i sin familj, men hon trodde sig ha anhöriga i Amerika.

🔗 Läs hela Jettys berättelse: museumforintelsen.se/jetty-einsiedler

Syntolkning: Husfasader och stadsmiljö och Jettys registerkort från American Joint Distribution Committee. Foto: Stadsmuseet i Stockholm och Arolsen Archives

28/08/2026

Kung Håkon, kronprins Olav, kronprinsessan Märtha, prinsessorna Astrid och Ragnhild och prins Harald återvänder hem efter andra världskriget.

Med anledning av beskedet om kung Haralds bortgång vill vi minnas en del av hans långa liv och Norges historia under andra världskriget, en historia som är tätt sammankopplad med vår egen.

1940, när kung Harald, var tre år gammal invaderades Norge av Nazityskland. Hans familj tvingades att fly utomlands. Tillsammans med sin familj kunde han sedan återkomma till ett fritt Norge efter kriget.

Kriget innebar en tuff tid för hela det norska samhället. Inte minst för landets judiska befolkning. Deportationerna av de norska judarna orsakade stor upprördhet bland den svenska befolkningen. I en gallupundersökning vid slutet av 1942 angav 39% av de tillfrågade att de norska judarnas öde var den mest minnesvärda händelsen under året. Händelsen är en vändpunkt för den svenska flyktingpolitiken och bidrog till en mer positiv syn på att hjälpa judar och andra på flykt undan nazisterna.

Kung Harald var själv en del av den generation som växte upp under kriget och det påminner oss om att historien inte är så långt borta.

Foto: International War Museums/IWM, A 29157

27/08/2026

I juli 1944 anländer Raoul Wallenberg, 32 år gammal, till Budapest, Ungern. Han har inte någon tidigare erfarenhet av vare sig diplomati eller hemliga uppdrag, men han kommer att bli en av de viktigaste personerna, i en av de största räddningsaktionerna under Förintelsen.

Tillsammans med sina kollegor på den svenska legationen i Budapest räddar Raoul livet på tiotusentals människor, genom att bland annat dela ut så kallade skyddspass till ungerska judar som hotades av förföljelser, deportationer och avrättningar.

I dag, den 27 augusti uppmärksammar vi Raoul Wallenbergs dag. En dag att minnas hans stora gärning och civilkurage.

🔗 I museets digitala utställning RAOUL kan du lära dig mer om hans liv, tiden i Budapest och om hans gärning. Du hittar den på vår hemsida: museumforintelsen.se/digitala-utstallningar

Syntolkning: Porträtt på Raoul Wallenberg. Foto: PDM/via Wikimedia Commons

27/08/2026

Ny utställning!

Nu kan du djupdyka i uppgörelsen med några av historiens värsta brott och se hur rättsprocesserna efter Förintelsen påverkat både rättssystemet och populärkulturen.

I utställningen Rättegångarna möter du människorna i rättssalen: åklagare, försvarare, domare, vittnen och de åtalade. Du får ta del av rättsprocesserna efter Förintelsen – från de första rättegångarna och fram till i dag. Du får också se unika föremål från museets samling.

📍 Torsgatan 19, Stockholm
🔗 Läs mer: museumforintelsen.se/rattegangarna

Välkommen till Sveriges museum om Förintelsen!

Syntolkning: Åtalade som döljer sitt ansikte under inledningen av rättegången som rörde brott i koncentrationslägret Treblinka. Foto: TopFoto

Förintelsen ödelade judiskt liv i Europa. Sinti och romer, politiska motståndare och miljontals civila föll offer för nazisternas brott och anfallskrig. Folkmorden och mördandet begicks av ett stort antal män och kvinnor. Redan innan kriget var över började arbetet med att döma förövarna...

20/08/2026

Tidigare i veckan visade vi Gusti Sommers fotoalbum från småländska Vrigstad. Här ser du ett självporträtt av Gusti i form av ett grafiskt blad.

Gusti var tecknare och grafiker. Hon föddes i Wien där hon utbildade sig inom konst, pedagogik, psykologi och gymnastik. Gustis familj var lutheraner, och bland Gustis bevarade verk finns flera kristna motiv. Men eftersom hennes föräldrar Wilhelm och Helene hade fötts i judiska familjer, så drabbades familjen av de nazistiska raslagarna.

Genom den kristna organisationen Svenska Israelsmissionen fick Gusti hjälp att fly till Sverige. Hon reste som barnsköterska tillsammans med barn som fått inresetillstånd till Sverige. Hon blev föreståndarinna för Israelsmissionens barnkoloni Hemhult i Tollarp och arbetade därefter med konstnärlig terapi för flyktingar. Bland annat i Vrigstad.

Gusti brevväxlade intensivt med sina föräldrar. Men den 27 augusti 1942 deporterades Wilhelm och Helene till Theresienstadt. Wilhelms dödsdatum finns registrerat den 16 september 1942 och Helenes den 23 november.

Eftersom Gusti inte hade någon egen familj som bar hennes historia vidare, så vet vi ganska lite om henne. Arkivet har bevarats av vänner, vars barn donerat det till museisamlingen. Det är ett omfattande arkiv som vi just nu arbetar med. I skrivande stund finns 1330 registrerade objekt

Förhoppningsvis kan Gustis arkiv, tillsammans med många andra, hjälpa oss att öka kunskaperna om de människor som flydde till Sverige under Förintelsen.

📍Vill du besöka vårt arkiv? Eller har du en egen berättelse att dela? Kontakta oss: [email protected]

19/08/2026

Nu har bokningen till höstens skolprogram öppnat

Nu kan du boka höstens skolbesök hos oss. Nytt för terminen är fler bokningsbara tider samt möjligheten att välja mellan en kortare visning eller ett program som kombinerar visning och workshop.

Välkommen att boka en tid för din klass!

Läs mer här: https://museumforintelsen.se/skola/skolprogram/

18/08/2026

Här sitter Auguste ”Gusti” Sommer vid ett dukat kaffebord tillsammans med en annan kvinna. Gusti sitter till vänster och fotot kommer ur hennes eget fotoalbum från småländska Vrigstad.

I många av de gåvor som skänks till vår museisamling ingår fotoalbum. De ger unika inblickar i människors vardag innan, under och efter Förintelsen. Det här fotoalbumet är ett sådant exempel.

Vrigstadshemmet drevs av Inomeuropeisk mission och grundades av Britta Holmström 1938. Sju år senare köptes prästgården i Vrigstad för att ta emot polska överlevande som kom med de vita bussarna. Gusti var en av dem som jobbade i Vrigstad. Hon var arbetsterapeut sommaren 1945. Hon hade själv flytt till Sverige från Wien 1938.

Känner du igen någon annan på bilderna? Eller har du mer information om något i våra samlingar? Kontakta oss gärna och bidra till dokumentationen: [email protected]

Syntolkning: Svartvita grupp- och porträttfoton ur ett fotoalbum. Foto: Sveriges museum om Förintelsen/SHM

14/08/2026

Arbetartidningen, 14 augusti 1944

När det sovjetiska befriandet av Majdanek i juli 1944 blev känt, stod det klart att nazisterna hade genomfört ett systematiskt och industriellt organiserat massmord. Strax därefter publicerade svenska tidningar vittnesmål och försök till beskrivningar.

Ett tidigt exempel var Arbetartidningen, som i augusti 1944 skrev om dödslägret Kulmhof (Chełmno) och beskrev det som ett systematiskt utrotningsläger:

“Tyskarna byggde den största ’dödsfabriken’ i Europa [...] i Lublin [...] en sådan fullständig samling fruktansvärda instrument och uppfinningar för tyskarnas förintelselusta.”

📰 I utställningen Svart på vitt får du veta mer om den svenska pressens rapportering.

📍Välkommen till Torsgatan 19, centrala Stockholm.

11/08/2026

En grupp människor köper tidningar vid en kiosk på Norrmalmstorg, 1938.

Mellan 1933 och 1946 fylldes svenska tidningar av artiklar om Nazityskland, politiken och kriget.

Mitt bland allt detta fanns också små notiser, rubriker och rapporter om händelserna som ledde fram till folkmordet på Europas judar, Förintelsen.

I utställningen Svart på vitt får du veta mer om vad som stod i tidningen, vad vi i Sverige egentligen visste och om svenska mediekonsumenter kunde förstå vidden av nazisternas brott.

📍Välkommen till Torsgatan 19, centrala Stockholm.

Foto: Okänd fotograf, Aftonbladet/Stadsmuseet i Stockholm

05/08/2026

Vi tar emot romska minnen!

Genom att samla in fotografier, föremål och berättelser kan vi bevara och föra vidare minnet av Förintelsen och folkmordet på sinti och romer. Berättelser och föremål som sparas i vår museisamling kan användas av forskare, museer och privatpersoner för att berätta om Förintelsen, både nu och i framtiden.

En av dem som kontaktat museet för att lämna föremål till samlingen är Berith Kalander, vars mamma Hanna internerades i flera koncentrationsläger för att hon var romsk. Hannas berättelse bevaras bland annat genom fotografier och den ikon hon anförtrodde sina minnen till. På bilden ser du ett porträtt av Hanna och en del av ikonbilden.

Sveriges museum om Förintelsen tar emot fler berättelser och föremål som skildrar hur romer och sinti drabbades under Förintelsen. Har du ett foto på en överlevande släkting, brev eller teckningar av ett minne? Kan du sjunga en sång som berättar om någons upplevelser? Har du själv upplevt, eller växt upp med någon som upplevde Förintelsen på nära håll? Kontakta oss gärna via mejl: [email protected]

📍 Ta del av Hannas berättelse på museumforintelsen.se/hanna-dimitri

Foto: Sveriges museum om Förintelsen/SHM