Löfstad Slott

30/08/2026

Hej Jakob Graf, producent på Folkparken Produktion, som står bakom de spännande mordgåtorna på Löfstad slott 👋

Berätta om årets mordgåta; Skottet på slottet, med nypremiär 11 september?

– Skottet på slottet utspelar sig våren 1932, när Löfstad slott förvandlas till inspelningsplats för en prestigefylld filmproduktion. Bakom kamerorna finns ambitioner, hemligheter och konflikter. När en person plötsligt hittas död står det klart att någon har gått alldeles för långt. Alla verkar ha något att dölja och det blir publikens uppgift att försöka lägga pusslet. Vem är mördaren och varför begicks mordet?

Vad är det mer som ingår utöver själva föreställningen?

– Det är egentligen det som gör Skottet på slottet och våra andra mordgåtor så speciella! Det är inte en föreställning där man bara sitter på sin stol och tittar. Man får en helkväll på vackra Löfstad slott med trerätters middag och teater, där publiken får röra sig mellan olika delar av slottet och flyglarna och se scenerna utspela sig på olika platser. Föreställningen är ungefär fyra timmar inklusive måltiderna.

Vad brukar besökarna uppskatta mest med konceptet?

– Kombinationen. Det är väldigt svårt att hitta en miljö som passar bättre för en mordgåta än ett gammalt slott. Sedan uppstår en väldigt speciell dynamik kring middagsbordet. Man börjar diskutera vad man själv har sett, vad de andra i sällskapet har lagt märke till och vilka detaljer som kanske var ledtrådar. Det är roligt att publiken faktiskt blir en del av föreställningen och försöker lösa mordet tillsammans. Och när man dessutom gör det i den fantastiska miljön på Löfstad slott blir det mer än bara en teaterföreställning. Det blir en hel upplevelse.

ℹ️🎫 https://lofstad.se/evenemang/mordgaata-med-middag/

22/08/2026

Mitt under den pågående trädgårdshelgen på Löfstad kikar vi ner i slottets källare. Bakom kulisserna lagas det nämligen upp vittrat tegel – för att säkerställa att bärande väggar och pelare fortsatt är stabila. Museets personal har kånkat ner tegelsten från lagret på vinden 💪

Reparationerna innebär dock att måndagens visningsprogram påverkas. Nu på måndag 24 augusti ger vi endast visningarna kl. 13.00 (Den stora slottsvisningen) och 15.00 (visning av paradvåningen, på engelska).

Alla andra dagar till och med 30 augusti är det fortsatt sommartider hos oss med s*x olika guidade visningar dagligen. 1 september går vi över till att ha öppet endast på helger, röda dagar och klämdagar 🍂

17/08/2026

Trädgårdshelg på Löfstad 22–23 augusti 🌿 Tillsammans med Handelsträdgården Löfstad Slott bjuder vi in till grönskande dagar fyllda av kunskap, inspiration och trädgårdsglädje!

Under helgen gästas handelsträdgården av flera välkända trädgårdsprofiler som håller i workshops och ger rådgivning – inom allt från trädgårdsdesign och odling till jordförbättring och blomsterbinderi.

Vi på museet arrangerar en historisk park- och trädgårdsvandring; Från strikt barock till lummig engelsk park, där guiden Thomas Malm berättar om hur slottets trädgård och park har förändrats genom århundradena. Följ med och upptäck spår av tidigare tiders odlingar och parkideal i en miljö där natur och kulturarv möts!

Augusti är dessutom en av årets bästa månader för plantering av perenner, buskar och träd. Marken är fortfarande varm efter sommaren, vilket ger växterna goda förutsättningar att etablera sig inför nästa säsong. Under helgen finns fina erbjudanden på utvalda delar av handelsträdgårdens växtsortiment.

Hela helgens program med tider, priser om information om föranmälan/biljetter hittar du på handelstradgarden.se eller lofstad.se.

Varmt välkommen till en helg i trädgårdens tecken! 🏡

05/08/2026

I Kimstad kyrka syns den nära förbindelsen med Löfstad slott genom århundraden. Ombyggnationer, renoveringar och skänkta fantastiska föremål har genom generationer skapat en unik exteriör och interiör. Från de allra tidigaste Löfstad-familjernas gravar på 1500-talet inuti kyrkan, till Löfstad slotts sista ägare – Emilie Pipers familjegrav – på kyrkogården.

På onsdag 12 augusti kl. 14.00 kan du följa med Löfstad slotts museipedagog Mikaela Radakovic Kjäll på en visning av Kimstad kyrka. Se den märkliga ljuskronan, spåren av familjen von Fersen och bröllopsgåvan från Löfstad slotts byggherre Axel Lillie.

Visningen är kostnadsfri och har ingen föranmälan. Varmt välkommen!

01/08/2026

Löfstad – med arv från forntiden! Slottet uppfördes på 1600-talet, men redan på 1400-talet omnämns Löfstad i skrift. Namnet, landskapet och de arkeologiska spåren indikerar dock att platsen kan ha haft en central roll redan under järnåldern. Vid nästa kulturafton kan du följa med museipedagog Mikaela Radakovic Kjäll på en specialvisning i och utanför slottet med fokus på Löfstads allra tidigaste historia!

I landskapet kring Löfstad ligger fornlämningarna tätt. Gravfält, stensträngar och fornborgar på höjder utgör markörer för betydelsefulla platser. I skåp och lådor på slottet förvaras fynd som hittats under främst 1800-talet, vid olika grävarbeten och utdikningar av våtmarker. Här finns exempelvis flera stenåldersyxor, en spjutspets från äldre bronsålder och ett vackert vikingatida dräktspänne – en ornamenterad spännbuckla – från 900-talet.

Är du nyfiken på vad landskapet kring Löfstad kan berätta om förhistorisk tid? Vill du lära dig var den medeltida sätesgården Löfstad låg och med egna ögon se fynd som hittats på markerna? Välkommen att boka biljett till kulturaftonen nu på torsdag 6 augusti kl. 18.00!

Kulturafton på Löfstad: Med arv från järnåldern arrangeras i samarbete med Handelsträdgården Löfstad slott, som har extraöppet till kl. 20.00.

📰 Du kan även läsa mer om Löfstads forntida arv – inte minst om vad ortnamnsforskningen säger om själva namnet Löfstad – i det senaste numret av tidskriften Arkeologi i Östergötland.

27/07/2026

Löfstads park- och trädgårdshistoria 💚 Det är ämnet för torsdagens kulturafton! Vandra genom Löfstads gröna förflutna tillsammans med trädgårdsmästare Felicia Fransson Naess.

Specialvisningen börjar på borggården, som numer är delvis återskapad till hur den såg ut vid sekelskiftet 1800–1900. Slottets sista privata ägare, fröken Emilie Piper, var mycket trädgårdsintresserad och planerade noga den för tiden informella borggårdsplanteringen.

– Hon tänkte mer villaträdgård. Hon ville ha prunkande växter, äppelträd, uppstammade rosor och medelhavsväxter. Här finns typiska torparväxter; pioner, rosor, nejlikor och prästkragar. Det är ovanligt på en borggård i slottsmiljö, säger Felicia Fransson Naess.

Mellan slottet och den södra flygeln finns en köksträdgård med rabatter inramade av buxbomhäckar och spaljerade päronträd. Här finns till exempel smultron, persikoträd och mullbärsträd.

På 1600-talet omgärdades parken bakom slottet av en stor mur och på 1700-talet låg här en liten barockträdgård.

– Det var mycket mer strikta former och raka linjer. Den finns faktiskt kvar och bevarad under, det är som ”gångar” under marken, säger Felicia.

Den engelska parken anlades av Sophie von Fersen i början av 1800-talet. Det första halvseklet var parken romantisk med inslag av exotism, exempelvis vad gäller en ”eremitgrotta”.

I parken växer lindar, bokträd, lönnar, ek, hemlocksgran och lärk. Sistnämnda planterades på 1780-talet – fröna sägs ha tagits hit av Axel von Fersen från Amerika.

Monumentet av honom, på ön i parkens damm, uppfördes av systern Sophie von Fersen efter lynchningen i Stockholm 1810. Porträttmedaljongen är gjord av skulptören och tecknaren Johan Tobias Sergel.

– Själva dammen har legat där i århundraden, men haft lite olika former, berättar Felicia.

Välkommen att se och höra mer om det gröna kulturarvets framväxt på Löfstad nu på torsdag 30 juli kl. 18.00!

Kulturafton: Löfstads park- och trädgårdshistoria arrangeras i samarbete med Handelsträdgården Löfstad slott, som har kvällsöppet till kl. 20.00.

08/07/2026

Känner du till Emilie de Geer (1782–1828)? Hon hette sedermera Piper och var slottsfru på Löfstad åren 1817–1828, gift med Carl Fredrik Piper och mamma till Charles Emil Piper.

På nästa veckas Kulturafton på Löfstad: Emilie de Geer – en kvinnas plikt och drömmen om frigörelse kommer du att få lära känna henne närmare – denna tidigare hovfröken med anor från Finspång och ett brinnande intresse för litteratur, bildning och äktenskapsfrågor.

På Löfstad har Emilie bland annat lämnat efter sig broderier, syskrin och resebestick, såväl som böcker om kvinnlig frigörelse. Föremål som bidrar till en motsägelsefull berättelse om en adelskvinnas liv vid sekelskiftet 1700/1800.

Specialvisningen om Emilie de Geer ges den 16 juli kl. 18.00. Kulturafton på Löfstad arrangeras i samarbete med Handelsträdgården Löfstad Slott, som har extraöppet till kl. 20.00.

02/07/2026

Jobbtips! Vill du vara ansiktet utåt mot våra besökare på Löfstad och hålla historiska visningar av slottet på olika teman, på både svenska och engelska, för barn och vuxna? Vi söker nu ett antal guider för att komplettera vårt team inför hösten. Utöver visningsverksamheten ingår bland annat arbete i slottsbutiken.

Läs hela annonsen på https://karriar.ostergotlandsmuseum.se/jobs/7969761-lofstad-slott-soker-museiguider och ansök senast 9 augusti!

Välkommen till Östergötlands museum - en livfull mötesplats där vi skapar kunskapsupplevelser som överraskar. Löfstad slott är en del av Östergötlands museum och är ett nationellt och internationel...

01/07/2026

Hej Martina Wessman, manusförfattare och regissör bakom vår nya dramatiserade visning ”Vägdamm och slottsporslin”!

Vill du kort summera handlingen?

– Besökaren slungas rakt in i en hektisk dag på Löfstad för över hundra år sedan, då hela huset håller på att förberedas inför kvällens födelsedagsmiddag för fröken Emilie Piper. Betjänten Wilhelm och husan Ida har det ovanligt stressigt och saker går inte helt som planerat. Ska de hinna ställa allt till rätta innan Fröken kommer hem?

Varför blev det just denna berättelse?

– Jag ville fånga Löfstad slotts anda under en livfull tid då slottet fortfarande fungerade som ett adelshem med alla de hierarkier som rådde. Tjänstefolks liv och vardag har alltid fångat mitt intresse och i denna teatervisning har mitt mål varit att publiken ska få en känsla av att vara där, på riktigt!

– Jag valde år 1913 då detta är ett år som balanserar på en knivsegg mellan det gamla och det nya. Likt lugnet före stormen befinner vi oss också i ”den långa fredens sista timma”. Publiken vet att det första världskriget väntar runt hörnet, men för människorna på Löfstad är kriget ännu bara en molande oro i tidningsrubrikerna och i samtalen vid middagsbordet. Samtidigt bubblar kvinnorättsfrågorna runt om i Sverige, vilket också ligger mig varmt om hjärtat att väva in.

Hur har du gått till väga?

– Det har varit en fröjd att djupdyka i allt material som finns om Löfstad; böcker, tidningsartiklar, nedskrivna intervjuer, poddar och TV-reportage. Men jag har såklart också haft ynnesten att intervjua flera av de kunniga guider som arbetat länge på slottet och som besitter oerhört mycket kunskap.

Varför ska man komma och se ”Vägdamm och slottsporslin” i sommar?

– Att gå på en dramatiserad visning är ett ypperligt sätt, för gammal som ung, att ta till sig slottets anda på ett lekfullt och spännande sätt! Jag hoppas att ”Vägdamm och slottsporslin” ska ge besökarna en upplevelse värd att minnas och kanske väcka en lust att komma tillbaka och fördjupa sig ytterligare i Löfstads historia.

ℹ️ ”Vägdamm och slottsporslin” spelas dagligen kl. 11.30 t.o.m. 30 augusti. Varje dag ges också ”Den stora slottsvisningen”, visningar av paradvåningen samt familjevisningen ”Löfstads lilla slottsäventyr”. Läs mer och köp biljetter via lofstad.se.

28/06/2026

År 1903 blir fröken Emilie Piper ensam ägare till godset Löfstad. Hur mycket kunskap har egentligen en omyndig adelsdam, utbildad av en guvernant, att ta sig an denna enorma uppgift? Nog är det viktigt att omge sig av kunnigt, dugligt och framför allt pålitligt tjänstefolk för att få livet på godset att fungera.

Under nästa Kulturafton på Löfstad: Fröken Emilies trogna skara tjänstefolk, nu på torsdag 2 juli kl. 18.00, kommer du få möta de människor som arbetade närmast fröken Piper, eller Fröken som de kort och gott kallade henne.

I de brev som finns bevarade från Fröken till sin mamsell finns många ledtrådar om livet på Löfstad och de människor som bor och arbetar där. Men det finns också många frågetecken. Vem är kokerskan Anna, som inte är folkbokförd på Löfstad, men som omnämns i breven? Och visst är Hedda Larsdotter Frökens kammarjungfru, men var bor hon? Hur har en torpardotter, som sedan blir mjölkerska, råd att åka till Amerika, inte en utan tre gånger? Vem är Knut som får ta hand om hästarna när kusken är sjuk?

En del av frågorna får du svar på, andra får vi bara fantisera om...

Sommarens nyhet "Kulturafton på Löfstad" arrangeras i samarbete med Handelsträdgården Löfstad Slott, som har extraöppet till kl. 20.00.