Vilka är öppettiderna?

Tisdag 10:00 - 17:00 Onsdag 10:00 - 17:00 Torsdag 10:00 - 17:00 Fredag 10:00 - 17:00 Lördag 10:00 - 17:00 Söndag 10:00 - 17:00

Sörmlands museum

Hem
Sverige
Nyköping
Sörmlands museum

Ring Vägbeskrivning Webbplats Kontakta museet

Välkommen till Sörmlands museum - i Nyköping, hela länet och digitalt! Inlägg och kommentarer ska hållas till sakfrågan och hålla en god ton.

Välkommen till Sörmlands museums officiella facebook-sida

Om Sörmlands museum
Sörmlands museum är ett regionalt museum – ett länsmuseum – med verksamhet i hela Sörmland. Med historia, slöjd, bild och form vill vi vidga vyer, väcka engagemang och bidra till att människor påverkar samhället och sin livssituation. Sidans regler
Sörmlands museum förbehåller sig rätten ta bort inlägg och kommentarer som bryter mot svensk lag eller Facebooks regler (https://www.facebook.com/policies_center) eller som anses stötande eller som saknar relevans för sidans ämne. Det innebär bland annat att kommentarer och inlägg inte får innehålla förtal, hot, hets mot folkgrupp eller andra trakasserier, exempelvis rasism, s*xism eller andra kränkningar. Vi tillåter inga personangrepp eller nedsättande generaliseringar av individer eller grupper. Vi tar oss rättigheten att ta bort denna typ av kommentarer från museets sociala kanaler. En person som upprepade gånger bryter mot detta kan bli blockerad för fortsatta kommentarer på våra sociala medier.

19/10/2026

27 augusti år 1592 gifte sig Hertig Karl med Kristina av Holstein-Gottorp i Nyköping. Bröllopsfesten pågick i nästan tio dagar och samlade 625 gäster!

Maten var i proportion till följet och totalt serverades 10 024 portioner under firandet.

71, 5 oxar, 42 kalvar, 277 får, 710 höns, 116 gäss, 4 kalkoner, 54 färska gäddor, 10 grisar, 15 svin 50 flundror, 4014 ägg, 12 oxtungor, 5 tunnor med vetebröd, 21 tunnor med öl, 25 fat med lybskt öl, 34 kannor mjölk.

Att det serverade fyra kalkoner är anmärkningsvärt. Spanjorerna hade fört kalkonen från Amerika till Europa bara 80 år tidigare. Den var en riktig nymodighet i 1500-talets Sverige.

Musik, praktfulla ceremonier, fäktlekar och tornerspel. Ett teatersällskap från London. Fyrverkerier. Underhållning saknades inte! Ett gäng älgar släpptes ut på slottsområdet och gästerna fick roa sig med älgjakt på de vettskrämda djuren. Älgarna tillagades och enligt räkenskaperna åt gästerna 6,5 älgar under festen.

Hör mer om bröllopet och andra festligheter på föredraget Fyra bröllop och ett storpolitiskt sammanträde under Sörmlands museums kulturkväll den 28 oktober.

--

Bild 1: Inspelning av Landstinget sörmlandsfilm år 1946. Sven Bergvall som Hertig Karl 1946. SLM M016045.
Bild 3: Karl IX (1550-1611), kung av Sverige. Konstnär: Okänd. Public Domain.
Bild 3: Kristina, d.ä. (1573-1625), prinsessa av Holstein-Gottorp, drottning av Sverige, g.m. Karl IX, kung av Sverige. Konstnär: Okänd. Nationalmuseum, CC BY SA

16/10/2026

1920-talet var en tid av förändring och framtidstro efter världskrigets fasor. För att förstå 20-talets kvinnofrigörelse och mode behöver man förstå hur hårt hållna kvinnor varit.

Ett konstlat utseendeideal, korsetter, höga kragar och enorma mängder tyg ersattes nu av det motsatta. Kvinnorna klippte korta frisyrer. Kläderna lånade manliga uttryck, blev enklare och kortare. Korsetten ersattes av mjuka gördlar. Aldrig tidigare hade ben och armar visats som nu! Modet var nyskapande och varierande.

En vurm för det exotiska präglade modet. Ryska och kinesiska folkloristiska broderier, afrikanska och sydamerikanska motiv. Kimonoärmar, överdådiga pärlbroderier, hårband och fjädrar.

Öppnandet av Tutankhamuns grav 1922 utlöste egyptenfeber. Den egyptiska estetiken passade perfekt ihop med 1920-talets siluett.

På en av bilderna ser vi en av museets klänningar. En ärmlös chiffongklänning med metallspänne med svarta och folierade glasstenar. På vänster axel en garneringsblomma i svart och rosa crépe de chine. Det som sticker ut i 20-talslooken är de egyptiserande motiven av glasstenar, bland annat lotusblommor i fång.

Den 28 oktober är det kulturkväll på museet. Vår antikvarie håller ett föredrag om 1920-talsmode. Missa inte det!

--

Bild 1: Lisa Hillerström 1925. SLM P2017-0212. Foto: George
Bild 2: Karin Thilén på 1920–talet. SLM P2015-656. Foto: Sandels J:sor Fotografatelier
Bild 3-4: Svart chiffongklänning 1920-tal. SLM 141071.

15/10/2026

Rysk storfurstinna, svensk prinsessa, hertiginna av Södermanland och entreprenör i modets Paris. Maria Pavlovna var kvinnan som rörde sig från tsarens palats via det svenska kungahuset till 1920-talets internationella modevärld. Följ med bakom kulisserna när vi bygger denna storslagna modeutställning!⁠
⁠
Vill du veta mer om prinsessan Maria? Den 17 oktober öppnar utställningen Maria Pavlovna – från svenskt hovliv till Coco Chanel. Utställningen speglar Marias dramatiska livsöde genom modets växlingar. Läs mer på vår hemsida!

14/10/2026

När Maria Pavlovna, då ny prinsessa av Sverige och hertiginna av Sörmland, först kom till Sverige var hon efterlängtad och redan populär. Men såklart inte hos alla. Tidningarna rapporterade flitigt om folkvimlet, den goda stämningen och prinsessans vinkande till alla människor som samlats. Men i Dagens Nyheter kunde man läsa att ”[e]tt obehagligt intermezzo inträffade när kortegen passerade hörnet af Kungsträdgårdsgatan och Hamngatan. En yngre man tog sig då före att hvissla. Flera personer sökte afstyra tilltaget, men mannen fortfor med sin demonstration, så att polisen fann sig föranlåten att anhålla honom.”

Vill du veta mer om prinsessan Maria? Den 17 oktober öppnar utställningen Maria Pavlovna – från svenskt hovliv till Coco Chanel. Utställningen speglar Marias dramatiska livsöde genom modets växlingar. Läs mer på vår hemsida.

Arkivfilm från Sveriges Television (SVT). Citat hämtat från Dagens Nyheter den 16/6–1908.

12/10/2026

På Rosöga kunde män, kvinnor och barn vila ut efter år av förföljelse, flykt och krig. Här fick de mat, sjukvård och en möjlighet att återhämta sig efter att ha befunnit sig mitt i andra världskriget värsta fasor.

De flesta var polsk-judiska överlevare från Nazitysklands koncentrationsläger, men här fanns också danska judar och människor från många andra delar av Europa. Sammanlagt var 36 nationaliteter representerade på Rosöga. Mellan oktober 1944 och september 1945 passerade 2 190 flyktingar flyktingförläggningen Rosöga utanför Strängnäs.

De bodde i ljusa baracker med gardiner i fönstren för att skapa hemtrevnad. Känslan av massförläggning skulle motverkas till förmån för en så trygg vistelse som möjligt. Mosaiska församlingen i Stockholm ordnade gudstjänster och lägerskolor för att skapa gemenskap och ge stöd. De som sedan stannade i Sverige behövde skaffa egen försörjning. Männen arbetade ofta inom skogs- och torvnäringen, medan kvinnor fick tjänster inom hushåll, lantbruk och textilindustri.

När kriget tog slt firades freden även på Rosöga. I en tidningsartikel berättades hur flyktingarna under hurrarop på elva olika språk brände en docka föreställande Hi**er på bål:

"Det var fröjd och gamman i lägret, när denna våldets symbol förintades av fredens eld."

Mellan 1933 och 1945 mördades över s*x miljoner judar i Förintelsen. Nazisterna förföljde och mördade även romer, polacker, homos*xuella, personer med funktionsnedsättning och andra grupper som de ansåg oönskade.

Vill du veta mer om vilka spår andra världskriget har lämnat i Sörmland? Besök utställningen När kriget kom nära – Sörmland under andra världskriget. Utställningen visas till och med den 1 november på Sörmlands museum i Nyköping.

Bilder: Rosöga flyktingförläggning. Fotografierna kommer från Stefania Frysztajer och ingår i Sveriges museum om Förintelsens samlingar (PDM).

11/10/2026

”Jag känner att det är min plikt att avstå från min personliga lycka för min man, barnet, kungliga familjen och Sverige. Men på andra sidan: kommer jag kunna stå ut med ett liv, en ungdom utan kärlek, utan glädje?”

Äktenskapet mellan storfurstinnan Maria Pavlovna och prins Wilhelm blev inte lyckligt. Maria kände sig fast i sin situation, och slets mellan det som hon ansåg vara sin plikt: hennes roll som mamma och hustru och som prinsessa av Sverige; och sin personliga lycka. Men hösten 1913 hade äktenskapet definitivt havererat, och Maria hade bestämt sig. Hon ville skiljas. Det var ett drastiskt och högst okonventionellt beslut. Skilsmässan gick officiellt igenom i mars 1914 och det blev familjen Bernadottes första. Men sonen Lennart, då fyra år, blev kvar i Sverige. Maria hoppades på att kunna få hämta honom inom en snar framtid, men både hennes privata omständigheter och den världspolitiska utvecklingen kommer dock att sätta stopp för den planen.

Utställningen Maria Pavlovna – från svenskt hovliv till Coco Chanel speglar Marias dramatiska livsöde genom modets växlingar. Den öppnar den 17 oktober, missa inte det! Läs mer på vår hemsida

Bild 1: Sista officiella bilden på Maria och prins Lennart innan hon lämnade Sverige för gott, 1913. Foto: Ernst Sandau. Mainau GmbH.
Bild 2: Porträtt på Maria Pavlovna, 1912. Foto: F. A. Swaine. Mainau GmbH.

07/10/2026

Måndag 14 september 1896 börjar Ivar Brandberg sitt nya arbete som stadsläkare i Nyköping. Den hösten insjuknar många i scharlakansfeber, en smitta som troligen kommit till staden från Stigtomta.

Fredag 19 september 1924 rullar den allra första stadsbussen ut på Nyköpings gator. Den är liten jämfört med dagens bussar, men går ändå 6–8 turer om dagen.

Tisdag 10 juni 1879 får den 41-årige maskinisten Johan Fredrik Hellström patent på en uppfinning. Men vad är det egentligen för märklig mojäng? Du ser den på bild tre.

Det här är tre av de många berättelser som lyfts i utställningen Historiska ögonblick i Nyköping.

Just nu är det fri entré på Sörmlands museum fram till och med 17 oktober. Passa på att besöka basutställningen Historiska ögonblick i Nyköping – en stad i förändring från 1850 till idag. Här kan du följa stadens utveckling genom kartor, fotografier, föremål och berättelser från Nyköpingsbor. Du kan också se möbler och föremål från Nordiska Kompaniets verkstäder i Nyköping.

Och så kan du förstås få veta vad Johan Fredrik Hellströms uppfinning egentligen var till för – och varför den väckte uppmärksamhet i tidningarna runt om i landet.

Bild 1: Nyköpings stadsläkare Ivar Brandberg dansar med sin hustru, 1894. Foto: Okänd.
Bild 2: Nyköpings första stadsbuss, 1924. Foto: Okänd.
Bild 3: Maskin uppfunnen av Nyköpingsbon Johan Fredrik Hellström. Foto: Sörmlands museum.

04/10/2026

Sörmland brukar beskrivas som Sveriges äppeltätaste landskap, med fler lokala äppelsorter än något annat landskap. Här anlade adel och godsägare stora fruktodlingar redan på 1600 talet, och genom århundradena har ett 30-tal lokala sorter blivit namngivna. Ofta uppkallade efter den plats de uppstått på. Förutom vårt landskapsäpple Åkerö kommer sorter som Sävstaholm, Stäringe Karin, Fiholm, Äs baron och Kesäter härifrån.

Vid Julita har fruktträd odlats i minst 500 år, och än idag bevaras gamla sorter genom bland annat ympning. Sår man en äppelkärna får man nämligen inte samma sort tillbaka, utan ett helt nytt äppelträd.

Även Gripsholms slott har en lång frukthistoria. 1897 fanns här Sveriges största fruktodling med omkring 3 600 träd. Under andra världskriget skördades där 80–100 ton äpplen varje år.

Nu dignar många träd av frukt runt om i länet. Vilken är din favorit bland äppelsorterna – och vad brukar du göra med skörden?

Bild 1: Äppelodlare visar vad de tillverkar med överflödet av äpplen. Kanske blir det c***r eller vin. Fast själva jäsningen i damejeanner i korgar och tappning till glasflaskor gjordes säkert inomhus. Gripsholms slott syns i bakgrunden. Foto: Ture Ekman 1915-1947 SLM X2152-78

Bild 2: Anna Wickström plockar äpplen på 1930-talet. Foto: Hillvid Edhager Oxelösund. SLM X06-130

Bild 3: En häst äter äpplen från en skål på bordet. På trappan sitter Emy Hall. Foto okänd. 1920-1930-tal. Björktorp, Strängnäs kommun SLM P07-510

02/10/2026

Få personer har betytt så mycket för Nyköping som hertig Karl. Karl föddes den fjärde oktober 1550 och var yngste son till kung Gustav Vasa. Knappt tio år gammal ärvde Karl ett hertigdöme som omfattade Södermanland, Närke och Värmland. Nyköping blev residensstad och platsen där Karl vistades mest.

Under hans tid omvandlas den gamla medeltidsborgen till ett ståtligt renässanspalats med en praktfull slottsträdgård. Staden växer och hertigen expanderar den lokala industrin. De första vallonerna som kom till Sverige lockas till Nyköping under hertig Karls tid. Hans driftighet har gett honom eftermälet ”Företagsfursten”.

Han va en god agitator och framställs i äldre källor som en stor bondevän. Samtidigt använde han sin makt för att destabilisera landet, vilket ledde till ett inbördeskrig där han själv tog makten. Som kung upprätthöll han sin position med våld och blodiga utrensningar, något som påverkat hans eftermäle. År 1604 blir han Karl IX och regerar i sju år innan han dör i sviterna efter flera slaganfall. Den 28 oktober 1611 anländer den döende hertigen till Nyköping, bärs in på bår i sitt älskade slott, där han avlider två dagar senare.

Nu på söndag den fjärde oktober, 476 år efter Karl IX:s födelse, håller Kungstornet öppet. I rummet som en gång var hertig Karls audienskammare finns utställningen ”Fursten”, om livet vid hovet och i Sörmland under hans tid.

Öppet söndag 10.00–16.00. Fri entré fram till 11 oktober. Välkommen!

--

Bild 1: Tidigare länsmuseichef Ivar Schnell som hertig Karl inför midsommarspelen, 1944. SLM M004210. Foto: Bernhard

Bild 2: Renässansmodellen, 1947. Så här såg Nyköpingshus ut då hertig Karls levde där. SLM M029964. Foto: Ivar Schnell

01/10/2026

Synen på äldre har förändrats genom historien. Hög ålder har förknippats med visdom, erfarenhet och respekt, men också med svaghet och beroende.

I många kulturer har äldre fungerat som konfliktlösare. Forskning antyder att äldre är bättre på att lösa svårdefinierbara problem och att de använder båda hjärnhalvorna mer effektivt.

Äldre har också fungerat som en länk mellan levande och döda och som förmedlare av traditioner och kollektiva erfarenheter.

Ofta tänker man att äldre hade det bättre i bondesamhället, när generationerna levde närmare varandra. Men konflikter mellan generationer har alltid funnits. Våld mot äldre släktingar var ett allvarligt problem. I mitten av 1800-talet utgjorde våld mot gamla föräldrar mer än hälften av alla hovrättsmål om våld.

Även ansvaret har ändrats och gradvis flyttats från familjen till samhället. 1913 infördes allmän folkpension och 1956 försvann skyldigheten för äldre att kräva hjälp av sina barn.

Idag, 1 oktober, uppmärksammar vi Internationella dagen för äldre. I Sverige är över 2 miljoner personer 65 år eller äldre. Äldredagen instiftades av FN för att lyfta äldres roll, behov och rättigheter i samhället.

--

Bild: De gamlas dag i Nyköping, 1930. SLM M031676. Foto: Okänd.

Adress

Tolagsgatan 8
Nyköping
61134

Öppettider

Tisdag	10:00 - 17:00
Onsdag	10:00 - 17:00
Torsdag	10:00 - 17:00
Fredag	10:00 - 17:00
Lördag	10:00 - 17:00
Söndag	10:00 - 17:00

Telefon

+46722134711

Webbplats

http://www.sormlandsmuseum.se/

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Sörmlands museum publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.