19/09/2026
Här kommer ett utdrag ur Lars Jönssons bok "Tommarp - Kunglig produktionsort och klosterstad". Sven Hoflund var folksskollärare i Tommarp i slutet av 1800 och början av 1900. Om honom skriver Lars:
Klostret och hospitalet
Enligt Hoflund var klostret "... en väldig byggnad, som till synes varit en riktig labyrint". På 1920-talet var klosterplatsen en närmast rektangulär plattformad upphöjning med sidor på ca 42-48 meter. En av Hoflunds sagesmän berättade att över det 1,2 meter tjocka raseringslagret reste sig ända in i hans tid ruinerna efter klostret till 1,5 meters höjd. På 1870-talet bröt man ner murarna ända till grunden. Uppgiftslämnaren beskrev för Hoflund att murarna var uppförda av kalksten, vilka var hämtad från de närliggande stenbrotten. Närmast på grunden fanns ett skift av vackert huggna stenar och på denna låg oregelbunden flis, inbäddad i kalkbruk. Alla hörn var vackert huggna med rundstavar, hålkälar och sirningar. Då en av bönderna i byn bröt ned klostrets ruiner fortsatte grunden till en mur från klostret ca 180 meter ned till ån. Murgrunden, vilken följde Storgatans västra sida, blev uppbruten. Muren har sannolikt utgjort den östra delen av klostermuren, vilken omgivit klosterområdet.
Beträffande hospitalet beskriver Hoflund att detta har stått något norr om den väg som leder till nuvarande ullspinneriet samt legat under och på ömse sidor om vägen till en av kvarnarna. Under 1800-talet fanns synliga ruiner av hospitalet.
Skollärare Hoflunds försök till en rekonstruktion av staden
Skollärare Sven Hoflunds anteckningar är grundade på tillgängliga källor fram till och med 1920, bl.a. kartan från 1795. Han använde sig dels av uppgifter från tre bönder, och dels av egna iakttagelser under närmare 40 år. Utifrån dessa uppgifter skapade Hoflund en karta över hur han tänkte sig det medeltida Tumathorp. Man får tänka på att Hoflund varken hade tillgång till källmaterial från arkeologiska undersökningar, eller historiska källor i någon större omfattning. Utifrån de förutsättningarna är Hoflunds uppteckningar enbart av viss betydelse för tolkningen av Tumathorps historia, men de har ett stort kulturhistoriskt värde, framför allt för att anteckningarna ger viktig information om vad som hände med de medeltida lämningar som fortfarande fanns kvar kring det förra sekelskiftet.
Hoflunds försök till rekonstruktion av staden Tommarp är hämtad ur hans artikel i "Föreningen för Fornminnes- och Hembygdsvård i sydöstra Skåne Skrifter I".