Stockholms läns museum

Hem
Sverige
Stockholm
Stockholms läns museum

Vägbeskrivning Webbplats

Historia, samtid och framtid. Vi arbetar med kulturhistoria, kulturmiljö och offentlig konst i Stockholms län.

Länsmuseum med fokus på historia, samtid, kulturarv och offentlig konst.

17/10/2026

Idag är det världsdagen för det immateriella kulturarvet. Men vad är egentligen immateriellt kulturarv?

Immateriellt kulturarv, eller det levande kulturarvet som det också kallas, handlar om kunskaper, traditioner och praktiskt kunnande som förs vidare mellan människor och generationer. Det kan vara allt från hantverk och musik till berättelser, seder och bruk.

Under hösten samlar Stockholms läns museum in berättelser om mat och högtider i länet. Vi vill veta hur människor firar, vilken mat som lagas, hur måltider delas och hur nya traditioner växer fram. Hur ser dina mattraditioner ut?

Läs mer i en bloggtext skriven av Hedvig C**t, etnolog på länsmuseet, svara på enkäten och hjälp oss bevara berättelserna om våra mattraditioner och högtidsfiranden. https://stockholmslansmuseum.se/om-oss/blogg/varldsdagen-for-immateriellt-kulturarv/

Foto: Anna Ulfstrand/Stockholms läns museum, Lasse Nilsson, Eira Nordström Källström.

16/10/2026

Visste du att linoljefärg var den dominerande färgen för målning av snickerier från 1700-talet ända fram till 1950-talet? Därför är den fortfarande ett av de mest rekommenderade materialen när äldre hus och originalsnickerier ska renoveras.

Äkta linoljefärg består av naturliga råvaror och har använts i generationer. Trots att den kräver lite mer tålamod vid målning än moderna färger, lyfts den ofta fram inom kulturmiljövården som det bästa valet för att bevara äldre byggnaders karaktär och historiska värden.

På länsmuseets webbplats kan du läsa mer om linoljefärgens historia, egenskaper och varför den fortfarande är aktuell i dagens renoveringsprojekt. Länk i kommentarerna.

Bild: Linolja med lin. Foto: Jenny Bergensten/Stockholms läns museum.

14/10/2026

Räkmackan – från danskt smørrebrød till svenskt kulturarv!

Räkmackan är en av de mest igenkännbara svenska smörgåsarna. Den generösa högen av räkor, ägg och majonnäs har blivit ett signum för svensk matkultur, och många har sin egen relation till den – cafélunch, pensionärsmacka, fredagslyx eller som ”det man alltid tar på flygplatsen”.

Räkmackan introducerades på 1950-talet, via Öresundsfärjorna som serverade danska smörrebröd med räkor. Den började sedan gästspela i finare matsalar och blev snart en populär och lyxig förrätt. Ursprungligen saknade räkmackorna ägg, som kanske introducerades för att göra mackan matigare eller för att skapa en större volym och höjd med räkorna.

Arlanda säljer tusentals räkmackor i veckan och startade 2010 smörgåsens egen högtidsdag: Räkmackans dag, idag den 14 oktober.

Länsmuseet samlar i år in berättelser om traditioner som är kopplade till mat och högtider. Dela med dig av dina traditioner, kunskaper och minnen kring hur du firar högtider med mat och bidra till länsmuseets samling.

Läs mer om du hur bidrar i länken i kommentarerna.

Foto: Eva Andersson.

13/10/2026

Gissa (spök)platsen!

På en ås någonstans i länet ligger ett offerkast där människor i århundraden har lämnat mynt, kvistar och stenar. Dels för att hindra den omkomne att gå igen, men även för att skydda sig själv mot kommande olyckshändelser.

Sägnen berättar om Fantan, som ska ha dömts att löpa gatlopp efter att ha mördat sin man. Om hon orkade hela vägen tills hon såg kyrkan skulle hon frias. Men strax innan målet föll hon ihop – och stenades till döds på åsen.

Utgrävningar 1947 visade att högen dolde ett stenröse med mynt och brända människoben från förromersk järnålder, vilket tyder på att platsen ursprungligen varit en grav. Traditionen att offra vid högen är belagd sedan åtminstone 1300–1600-talet.

Det finns många olika berättelser om vem Fantan var och vad hon gjort. Ordet fant betyder tjänare eller lösdrivare.

Vet du var i länet Fantans hög finns?

Foto: Alf Nordström/Stockholms läns museum.

12/10/2026

Vilka berättelser gömmer sig i dina fotoalbum?

Under höstens fototräffar i Sundbyberg samlar vi in bilder, minnen och berättelser som hjälper oss att dokumentera stadens historia. I en bloggtext berättar Rebecka Tellgren Mårtensson, etnolog på länsmuseet, om den från den första träffen (länk i kommentarerna).

Anmäl dig till nästa tillfälle om du är intresserad av att dela dina bilder från Sundbyberg. Du hittar länken i blogginlägget.

Bilder:
Första fototräffen i Sunbyberg hölls på Signalfabrikens bibliotek. Foto: Karolina Hedström.
Fjällnäsvägen 14. En länsinvånare berättar: I hus(et)...bodde "sjöhatten" som vi barn var livrädda för. Backen som huset stod på kallades Spökbacken. Foto: Alf Nordström/Stockholms läns museum.

11/10/2026

Månadens samtidsbildsfotogaf i Oktober är Cigdem Günes!

Varför laddar du upp bilder till Samtidsbild?
Vår digitala vardag präglas av alla bilder vi tar, många som ingen får se. Det är ofta så vi minns nu för tiden, genom bilderna i mobilen. Samtidsbild skapar en plats och plattform för att dela perspektiv och minnas tillsammans.

Vilken är din bästa samtidsbild?
Av de uppladdade är det denna min favorit. Den fångar ljuset, kylan & lugnet i ett en stad full av liv.

09/10/2026

Hur firar du högtider med mat? Kanske äter du pizza på nyårsdagen, bygger pepparkakshus inför jul eller har andra mattraditioner som är viktiga för dig?

Läs mer om länsmuseets insamling av traditioner kopplade till mat under högtider bland länets invånare i ett blogginlägg skrivet av Hedvig C**t, etnolog på länsmuseet. (Länk i kommentarerna)

Foto: Anna Ulfstrand/Stockholms läns museum.

08/10/2026

Det ideala hemmet på 50- och 60-talet med Maria Perers

Onsdagen den 7 oktober gästades Stockholms läns museum av Maria Perers som höll ett föredrag om bostäder i Sverige. Hon berättade om utvecklingen från lort-Sverige till det välordnade folkhemmet och visade tidstypiska bilder och fotografier.

Maria Perers har forskat om folkhemmets bostadsideal och hur hem, konsumtion och inredning formades i Sverige under efterkrigstiden. Hon disputerade i designhistoria 2020, är antikvarie vid Dalarnas museum och lektor på Konstfack.

Rebecka Walan konstintendent som samordnar program på länsmuseet introducerade föredraget och höll i en frågestund.

Om du missade webbinariet så kan kolla på det här i efterhand. Sändningen är tillgänglig till och med den 21 oktober. (Länk i kommentarerna)

Foto: Jesper Yu/Stockholms läns museum.

08/10/2026

Vad kan en grav, en bålplats och en boplats berätta om människor som levde för över 2 000 år sedan?

Längs Ostlänkens sträckning pågår några av Sveriges största arkeologiska undersökningar. I ett blogginlägg berättar Anna Johansen, arkeolog på Stockholms läns museum, om den spännande platsen Lillvreten söder om Södertälje, där fynd från bronsålder och äldre järnålder nu ger nya ledtrådar om livet, landskapet och synen på döden i förhistorisk tid.

Läs hela texten på länsmuseets webbplats (länk i kommentarerna).

Bilder: Häradsekonomiska kartan över gården Lillvreten (markerad i rött). Området vid flyttblocket. Foto: Ann Lindkvist. Utgrävning av en stenkonstruktion och terrassering (mörkfärgad jord till höger om stensamling). Foto: Ann Lindkvist.

07/10/2026

Brittsommar och helgondagar. I äldre tider var årstidernas och vädrets växlingar inte bara en del av livets rytm.

Det hade avgörande betydelse för försörjningen. Det kristna kalenderårets helgondagar kom därför ofta att knytas till olika förväntade väderomslag, arbetsuppgifter och hållpunkter inom jordbrukssamhället.

Mattiasdagen den 24 februari sades i södra delarna av Sverige vara dagen då isarna började gå upp, en livsnödvändig påminnelse för alla dem som färdades över vintervägarna på sjöarnas isar.

Mickaelsmäss den 29 september markerade i stället övergången till vinterhalvåret. Då skulle skörden vara under tak och djuren ha tagits in för vintern. Vädret den dagen ansågs också förutsäga hur den kommande vintern skulle bli.

Om vädret nu blivit kyligt men några oväntat varma höstdagar återkommer kring Birgittadagen den 7 oktober, kallas det sedan 1800-talet för brittsommar. Kanske följer du folktraditionen och passar på att ta upp potatisen eller möta någon av helgonen i en av länets medeltida kyrkor.

Läs mer om Salems kyrka och konsten i de medeltida kyrkorna i utställningen Medeltida kyrkor på länsmuseets webbplats (länk i kommentarerna).

Bild: Heliga Birgitta med sin uppenbarelsebok på det altarskåp från sent 1400-tal som tidigare stod i Salems kyrka. Foto: Christer Åhlin, Historiska museet/SHM, (CC BY 4.0).

Adress

Stockholm

Webbplats

https://www.stockholmslansmuseum.se/, https://www.linkedin.com/company/stockholms-lans-museum, https://lanskallan.se/

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Stockholms läns museum publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.

Vill du att ditt museum ska ligga överst i kategorin museum i Stockholm?

Dela

Kategori

Museum