Spårvägsmuseet

Ring Vägbeskrivning Webbplats

Spårvägsmuseet Stockholms lokaltrafikmuseum för alla åldrar. Välkommen!
(285)

Idag tittar vi närmare på en klassiker i stockholmstrafiken: Metropolen! Stockholm växte under 1950-talet och busstrafik...
15/10/2026

Idag tittar vi närmare på en klassiker i stockholmstrafiken: Metropolen!

Stockholm växte under 1950-talet och busstrafiken behövde utvidgas. Blickarna riktades mot USA. Där fanns rymliga och moderna stadsbussar. Stockholms Spårvägar fattade tycke för en särskild buss – modell C50 från den amerikanska tillverkaren Mack Manufacturing.

Scania fick licens att tillverka bussarna på svensk mark, och i Stockholm fick de namnet Metropol H19. 200 exemplar tillverkades 1953–1954, varav 199 hamnade hos Stockholms Spårvägar.

Bussarna var banbrytande på flera sätt, inte minst till formgivningen. Den vita nosen blev markör för en ny tid inom Stockholms busstrafik. Nytt var också att de bemannades utan konduktör – resenärerna fick stiga på där fram och betala via föraren.

Soffan längst bak i bussen blev snabbt populär, särskilt bland ungdomar. Platserna var belägna ovanför motorn där det var varmt och skönt, och de upphöjda platserna gav god sikt.

Metropolen gick i trafik 1953–1967 och togs ur drift i samband med att Sverige fick högertrafik. En buss finns bevarad i Spårvägsmuseets samling.

Hoppa ombord, vi tar en tur med bussen genom Stockholm på 80-talet.1: I förarstolen på denna buss möts vi av en man i pi...
13/10/2026

Hoppa ombord, vi tar en tur med bussen genom Stockholm på 80-talet.

1: I förarstolen på denna buss möts vi av en man i pilotglasögon, någon gång i slutet av 70-talet eller början av 80-talet. Framför honom finns den obligatoriska mynthållaren, och en skylt med texten ”förbjuden ståplats inom markerat område”.

2: Vi står på Sveavägen vid Sergels torg någon gång i slutet av 80-talet eller början av 90-talet och tittar på folk och trafik. Vid övergångsstället är folk klädda i ljus palett, och buss 52 trängs i rusningstrafiken på väg mot Karolinska Sjukhuset. På denna linje åkte på 60-talet dubbeldäckade bussar.

3: Det är den 17 februari 1984 och det verkar vara kallt ute. Vid busshållplats Eriksbergsplan väntar resenärer tålmodigt i kylan, kanske på 46:an som är på ingång?

4: Vi susar nerför Odengatan mot korsningen med Sveavägen i spåren av buss 54. Det är vår 1986 och på 54:ans bakparti marknadsförs tysk äppelkaka med vaniljsås och kaffe för 9:75 kr på Tempo! Åhléns Restaurang och Café.

5: En bit upp på Odenplan samma dag rullar buss 44 E in framför det 20 år gamla Läkarhuset.

6: Det är 1984 och vi står på Jarlaplan. Här är det höst, och Elaine Paiges album ”Cinema” går nu att köpa på SkivAkademin för 60 kr.

7: Vid bänkarna framför fontänen på Sergels torg sitter solande människor och tittar på trafiken. Förbi oss kör buss 52 förbi, nu mot andra hållet.

8: Vi har tagit oss upp på en balkong på 3e våningen i korsningen Götgatan/Ringvägen och tittar på trafiksituationer i maj 1985.

Foton:
1-5: okänd/Spårvägsmuseet.
6: Hans Alrenius/Spårvägsmuseet.
7-8: okänd/Spårvägsmuseet.

Visste du att Stockholm har hämtat mycket inspiration från Londons kollektivtrafik genom åren? Dubbeldäckade bussar exem...
08/10/2026

Visste du att Stockholm har hämtat mycket inspiration från Londons kollektivtrafik genom åren? Dubbeldäckade bussar exempelvis, som gjorde entré i Stockholm under 1960-talet.

Dubbeldäckarnas guldålder började 1967, men redan tidigare under 1960-talet provades de i mindre skala. De höga bussarna köptes in av Stockholms Spårvägar för att ersätta spårvagnar som togs ur trafik i samband med högeromläggningen. Som mest ingick 89 dubbeldäckare i Stockholms vagnpark. Främst trafikerade de sträckor i innerstaden.

En klassisk dubbeldäckarlinje var 54:an mellan Radiohuset–Skanstull, där man från övervåningen kunde njuta av utsikten från Västerbron utan att den skymdes av räcken eller trafik.

Dubbeldäckarnas era blev tyvärr inte lång. Det övre våningsplanet orsakade städ- och ordningsproblem. Dessutom var det svårt att få tag på reservdelar till bussarna. Den sista turen i reguljärtrafik gick 5 juni 1976. Därefter for de flesta bussarna till skroten. Tre bevarades dock, varav en finns i Spårvägsmuseets samling.

Länge var Stockholms gator utan dubbeldäckartrafik. Men 2011 gjorde tvåvåningsbussen comeback i ny tappning. Kanske har du åkt buss 676 eller 670 från Tekniska Högskolan till Norrtälje/Vaxholm någon gång?

POV: du är på väg hem från jobbet i dimman på Norrbro, 1905. Bilder: 1: Kvinnorna du möter på Norrbro är klädda i det a...
06/10/2026

POV: du är på väg hem från jobbet i dimman på Norrbro, 1905.

Bilder:

1: Kvinnorna du möter på Norrbro är klädda i det absolut senaste modet, med hattar enligt principen ”ju större desto bättre.” Hattarna hålls på plats med hjälp av långa, jättevassa hattnålar. Även männen ansågs vara i princip nakna om de gick ut utan hatt.

2: Norrbros elstoplar är pyntade med flaggor och kransar, kanske inför invgningen av Riksdagshuset, vilket stod klart i januari samma år. Är det därför du är här och promenerar?

3: På bron är trafiken igång. Här kör hästkärror och spårvagnar förbi, och mitt på gatan rider en man på hästrygg. På trottoarerna spatserar varmt klädda människor förbi.

4: En man i rock och hatt promenerar förbi nedanför Lejonbacken utanför Slottet. I bakgrunden syns Kungliga Operan.

5: Vi tar en bild i smyg av två äldre damer som är ute på vinterpromenad framför Operan.

Foton: okänd/Spårvägsmuseet.

Veckans utflykt gick såklart mellan Årstadal och Årstaberg, genom tunneln och ut på det som en gång i tiden bara var ett...
05/10/2026

Veckans utflykt gick såklart mellan Årstadal och Årstaberg, genom tunneln och ut på det som en gång i tiden bara var ett stort öppet fält. Här odlades potatis av torpare och lantbrukare. Fram t.o.m. det sena 1940-talet var Årsta - och i allra högsta grad Årstaberg - lantligt. Idag, och ännu mer om några år, är platsen en knytpunkt för olika trafikslag, resenärer och transport. Här susar nationella och regionella tåg förbi, och här kan du byta mellan pendeltåg, tvärbana och buss. Om några år kommer även gul linje mot Älvsjö att nås med hjälp av snabbgående hissar.

På 60-talet, när innerstan hade förtätats, konsumtionen växt explosionsartat, och infrastrukturen byggts ut rejält, fann stadens partihandlare att man vuxit ur sina tidigare lokaler vid Klara sjö. Där hade man hanterat stadens partihandel sedan 1910, och lokalerna var nu för trånga och omöjliga att bygga ut.

1957 bestämde man sig för att flytta hela verksamheten till fältet mellan Årsta och Östberga, där tillgången till järnväg och den nybyggda Södra länken skulle förenkla in- och utförseln av varor.

1962 stod området färdigt, med enhetlig arkitektur, fasader av gult murtegel och mörka betongelement. När de stod klara var ”Stockholms skafferi” Skandinaviens största och Europas mest moderna partihallar. Sedan 1990-talet har dock inte mycket gjorts för att utveckla området, och idag ger området ett ganska slitet intryck. Planer för området finns dock, och om några år blir det inflyttning i nya stadsdelar intill på Årstafältet.

Vad tycker du om Årsta partihallar?

Bilder:
1: Flygbild mot väster över Årstafältet. Partihallarna under uppbyggnad (1961). Foto: Oscar Bladh/Stadsmuseet i Stockholm
2: Flygbild från väster över Årsta partihallar (1980). Foto: Göran H. Fredriksson/Stadsmuseet i Stockholm.
3-4: Handel på Årsta partihallar (1968). Foto: Ingemar Gram/ i Stockholm.
5: Trädgårdshallen under återinvigningen 1990. Foto: Holger Ellgaard.
6: Trädgårdshallen (2012). Foto: Holger Ellgaard.

Grattis tuben! Idag fyller Stockholms tunnelbana 76 år. Vi firar med bildfest och tänker tillbaka till invigningsdagen. ...
01/10/2026

Grattis tuben! Idag fyller Stockholms tunnelbana 76 år. Vi firar med bildfest och tänker tillbaka till invigningsdagen. Vilken tunnelvagn har varit din favorit genom åren?

1 oktober 1950 invigdes Stockholms tunnelbana. Den första sträckan, Slussen–Hökarängen, stod färdigbyggd och äntligen var det dags för premiär. Klockan nio på morgonen samlades myndighetspersoner och tunnelbyggare vid Slussen. Flaggorna var hissade, och spårvägens musikkår var där för att tonsätta den historiska stunden. Hjalmar Mehr, borgarråd och styrelseordförande i Stockholms Spårvägar, höll tal.

Inte långt därefter avgick jungfrufärden, och under dagen fick hela 75 000 personer premiäråka tunnelbanan. En resa kostade 30 öre.

Sedan dess har mycket hänt. Linjer och stationer har tillkommit, och vagnarna har bytts ut. Men en sak som består är tunnelbanans roll som hjärta och nav i Stockholmstrafiken. Hurra för tunnelbanan!

Bilder:
1: Provtåg vid Tallkrogen (1950). Foto: Gunnar Ekelund/Spårvägsmuseet.
2: Tunnelbanetåg med C2-vagnar på Skanstullsbron (1970-tal). Foto: Leif Stolt/Spårvägsmuseet.
3: Ett tunnelbanetåg med både blå och gröna vagnar vid T-Centralen (1976). Detta var inte alltid populärt i stockholmarnas ögon då kombinationen sågs som ett stilbrott. Foto: Leif Stolt/Spårvägsmuseet.
4: C2:a vid Skogskyrkogården (1979). Foto: Leif Stolt/Spårvägsmuseet.
5: Tunnelbanevagn framför Siri Derkerts tunnelbanekonst på Östermalmstorg (1974-1986). Foto: Hans Ekestang/Spårvägsmuseet.
6: Tunnelbanetåg på Söderströmsbron (1980-tal). Foto: okänd/Spårvägsmuseet.
7: C20-tåg vid Stureby (2000-tal). Foto: Leif Stolt/Spårvägsmuseet.

Det är den 10 september 1984 och vi är ute och åker tunnelbana i västerort tillsammans med fotografen Wilhelm Axelsson. ...
29/09/2026

Det är den 10 september 1984 och vi är ute och åker tunnelbana i västerort tillsammans med fotografen Wilhelm Axelsson. Låten ”Diggi-loo diggi-ley” vann Eurovision Song Contest i Luxemburg i maj, och på modet är korta jeansjackor, färg och breda axlar. Bland de äldre generationerna är beige trenchcoat populärt.

Bilder:
1: Två damer i ljusa jackor har förtroligt samtal på tunnelbanan vid Alvik.
2: Kanske några ögonblick tidigare är samma dam fotograferad på perrongen. Hon håller i en plastpåse från ”Stuvbiten” och håller sig under tak, antagligen i väntan på tåget.
3: Vi är i Kista och en man i mörk jeansjacka och vad som ser ut som blanka loafers med vita damasker springer för att hinna på tåget innan dörrarna stängs.
4: Fyra pojkar tittar in genom fönstret till en vagn vid Vällingby.
5: Vi sitter på ett tåg på linje 18 mellan Farsta och Hässelby, och på väggarna görs det reklam för allt från färgkort till kläder.
6: En kvinna i trenchcoat tittar mot kameran bredvid en reklamskylt från Norama vid Brommaplan. Där kan man köpa en 60cm bred garderob för 375 kr.
7: Vi är vid Brommaplan, och framför oss sitter ett gäng kompisar som varit på Åhléns City och shoppat på 20-årsjubileumsrean.
8: Fyra kvinnor sitter på en bänk på Kista tunnelbanestation, iklädda moderiktiga jeans, korta jackor och stickade tröjor.

1932 slogs dörrarna upp till Hornsbergsgaraget – Stockholms nya och påkostade bussgarage. Garaget var en storsatsning, s...
24/09/2026

1932 slogs dörrarna upp till Hornsbergsgaraget – Stockholms nya och påkostade bussgarage. Garaget var en storsatsning, störst av sitt slag i världen när det byggdes. Här fick över 200 bussar plats. Att investera så stort i ett garage var sensationellt.

I debattsidorna haglade kritiken tätt inför bygget. “Ledningen för Stockholms stads spårvägar måste ha gripits av ekonomiskt storhetsvansinne!” skrev skattebetalarnas tidskrift “Sunt förnuft” i februari 1931.

Trots det uppfördes garaget, som kom att bli en signaturbyggnad inom den svenska funktionalismen. Lantinerna och de glasade gavlarna gjorde att garaget fick en ljus och luftig känsla. Och för att bussarna skulle kunna manövreras effektivt konstruerades byggnaden utan några bärande mittpelare. Upphovsmännen till detta var arkitekt Eskil Sundahl, samt ingenjör Henrik Kreuger som såg till att det välvda taket kunde hållas uppe av egen kraft.

Tyvärr fick sagan ett bittert slut. Med åren täcktes lantinerna och de glasade gavlarna över, och under 2000-talet började planer för bostäder i området att smidas. Något stilla farväl blev det dock inte. 2018 bröt en häftig brand ut som totalförstörde delar av anläggningen. Idag har Hornsbergsgaraget rivits för att lämna plats åt bostäder och annat.

Bilder:
2: En natt vid Hornsbergsgaraget, vagnhallen (1947). Foto: Sven Goliath/Spårvägsmuseet.
3-5: Hornsbergsgaraget (1932). Foto: C. G. Rosenberg/Spårvägsmuseet.
6: Flygfoto över Hornsbergsgaraget och området omkring (1932). Foto: Oscar Bladh/Spårvägsmuseet.
7: Hornsbergsgaraget. Södra gaveln. Foto: Karl Wallberg/Spårvägsmuseet.
8: Hornsbergsgaraget. Foto: Tomas Pydzik/Spårvägsmuseet.

”Döden lurar vid vårdslöshet med gengas” varnade skyltar, och Sabbatsbergs sjukhus öppnade en särskild gengasklinik. När...
22/09/2026

”Döden lurar vid vårdslöshet med gengas” varnade skyltar, och Sabbatsbergs sjukhus öppnade en särskild gengasklinik. När andra världskriget bröt ut under hösten 1939 ställdes Stockholms kollektivtrafik inför helt nya utmaningar. I och med att det blev svårare att frakta varor mellan länder behövde de tidigare bränslemedlen kol och olja ransoneras, och trafiken fick istället drivas med ved och kol - s.k. gengas.

Bilder:
1: Inte bara kollektivtrafiken och bussarna drabbas av ransoneringen - även bilar tvingades ställa om och montera fast gengasaggregat bakpå. 1941 står bilar med aggregat bakpå parkerade framför Stadsbiblioteket. Foto: Börje Gallén/Spårvägsmuseet.
2: I och med krigets utbrott mörkläggs Sverige. Bilar och bussar sätter på kupor på lyktorna, och bussar och spårvagnar målades med två vita streck nertill för att synas bättre i mörkret, s.k. ”krigsränder”. Foto: Börje Gallén/Spårvägsmuseet.
3-7: Arbetet med gengasen var ett farligt arbete, och framförallt busschaufförer kunde plötsligt drabbas avtrötthet och yrsel - kronisk kolmonoxidförgiftning. Särskilt riskfyllt var momentet att tända gengasaggregatet och starta bussarna var ett högriskmonent, eftersom koloxiden kunde samlas i det slutna utrymmet. Restprodukter såsom sot, aska, tjära och vatten behövde tas omhand, och många som arbetade nära fordonen blev sjuka och kunde inte jobba. 1942 hade Stockholms Spårvägar helt övergått till gengas. Foton: Börje Gallén/okänd, Spårvägsmuseet.
8: Bil med metangasbehållare, 1948. Metangas var ett lokalt alternativ till gengasen, och utvanns antingen från avloppsreningsverk eller från rötning av organiskt avfall.

Om du vill veta mer om hur Stockholm tidigare har anpassat sig under kristider är du välkommen på torsdag den 24/9 kl. 18:00. Köp biljett här: https://sparvagsmuseet.biljetto.com/evenemang/0052-/.

Adress

Gasverkstorget 1
Stockholm
11542

Öppettider

Tisdag 11:00 - 17:00
Onsdag 11:00 - 17:00
Torsdag 11:00 - 17:00
Fredag 11:00 - 17:00
Lördag 11:00 - 17:00
Söndag 11:00 - 17:00

Telefon

+46812333701

Webbplats

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Spårvägsmuseet publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.

Genvägar

Dela

Kategori