Spårvägsmuseet

Spårvägsmuseet Stockholms lokaltrafikmuseum för alla åldrar. Välkommen!
(286)

Idag är det Svampens dag, och vi besöker såklart Stockholms mest kända svamp, en väldigt oorganisk sådan. Här under ”Sva...
07/09/2026

Idag är det Svampens dag, och vi besöker såklart Stockholms mest kända svamp, en väldigt oorganisk sådan.

Här under ”Svampen” har många generationer stockholmare stämt möte i ur och skur, och här har många utekvällar börjat och slutat på väg hem från de många nöjesetablissemang som länge funnits här i krokarna.

Ända fram till högertrafikomläggningen 1967 stod ”Svampen” som ett nav i det trafikcentra som var Stureplan, och där under fanns länge en kiosk och bänkar där man kunde ta en paus i kaoset. Efter 1967 lades trafiken om och spårvagnarna försvann från korsningen. Efter detta förde ”Svempen” ett bortglömt liv som på en ö mitt bland alla bilfiler. 1988 revs den i samband med att trafiken återigen skulle läggas om.

Det var inte populärt, och stockholmarna krävde sin svamp tillbaka. En kopia av den gamla ”Svampen” invigdes så igen den 19 oktober 1989, men på en mindre isolerad plats.

Bilder:
1: Snöslask på Stureplan. Foto: Gunnar Ekelund/Spårvägsmuseet.
2: Stureplan mot Hotell Anglais. Foto: Gunnar Ekelund/Spårvägsmuseet.
3: Vy mot Stureplan uppifrån. Foto: okänd/Spårvägsmuseet.
4: Stureplan en vårdag 1949. Foto: okänd/Spårvägsmuseet.
5: Svampen på Stureplan, Stockholm Män, kvinnor och barn i väntan på spårvagnen (1949). Foto: Sune Sundahl/Spårvägsmuseet.
6: Spårvagn, bussar och bilar i trafik runt ’svampen’, neonskyltar och gatubelysning tända. Foto: Erik Liljeroth/.
7: Stureplan och Kungsgatan innan trafikomläggningen (1947). Foto: Sven Goliath/Spårvägsmuseet.

Visst var det Liljeholmen vi rullade in på igår. Området vi körde förbi, norr om dagens spårvagnshållplats Trekanten och...
07/09/2026

Visst var det Liljeholmen vi rullade in på igår.

Området vi körde förbi, norr om dagens spårvagnshållplats Trekanten och in mot Liljeholmen kallas för Lövholmen. Där har olika fabriksverksamheter avlöst varandra sedan mitten av 1800-talet. Här har funnits färgfabrik, kolsyrefabrik, stubinfabrik (sedermera kabelfabrik), varv, spritförädlingsverk och trikåfabrik bland många andra. Lövholmen och Liljeholmen blev i och med järnvägsstationens öppnande här en av Stockholms första industriförorter, och 1911 gjorde en ny spårvägslinje att man kunde pendla hit från resten av Hägersten.

Fortfarande finns en del av de gamla industrilokalerna kvar, vissa äldre och mer estetiskt tilltalande än andra. 2020 beslutades det att den gamla Nitrolackfabriken skulle rivas, vilket ledde till stora protester genom ett upprop på Facebook. I princip alla byggnader på Lövholmen är grönklassade av Stockholms stadsmuseum, och efter protesterna beslutades det att den gamla fabriken skulle få stå kvar.

Som en del av utvecklingen av Liljeholmen är den nuvarande planen att omvandla Lövholmen till en tät stadsdel med omkring 1800 nya bostäder, byggda omkring de gamla klassade industribyggnaderna.

2009 var fotografen Tomasz Pydzik i Lövholmen och fotograferade inne på det gamla industriområdet.

Vad tror du, blir det bättre eller sämre med de nya planerna för området?

Foton: Tomasz Pydzik/Spårvägsmuseet.

Kylda läskedrycker! Kaffe! Choklad! Te! Vi kliver in från gatan och trafiken på Fridhemsplan till SL:s nya mäss år 1974 ...
02/09/2026

Kylda läskedrycker! Kaffe! Choklad! Te! Vi kliver in från gatan och trafiken på Fridhemsplan till SL:s nya mäss år 1974 där möjligheterna för utspisning är närapå oändliga.

Såhär skriver man i tidningen ”Spårväg & buss” i februari 1975, två månader efter att den öppnats:

”Man bör alltid komma ihåg att det framför allt är den personal, som arbetar på obekväm tid som har det största behovet av att få mat - inte blott smörgås. När nu nya lokaler skulle tas i bruk vid Fridhemsplans trafikexpedition - som redan öppnats och blir ännu större i samband med att T-bana 3 öppnas för trafik i höst - hade man tillfälle att ta ett initiativ och åstadkomma en mäss tillfredsställande moderna krav efter helt nya principer.

För närvarande är den öppen hela dygnet utom kl. 01-05 och klarar även matservering den tiden. Man tillhandahåller mat som uppvärmes direkt från djupfryst, vilket dels tillfredsställer högt ställda hygieniska krav, dels gör att endast de yppersta råvaror kan användas för tillverkningen. Det finns ett ganska stort antal rätter att variera mellan de olika dagarna och varje dag finns det tre olika rätter, några soppor och dessutom någon lätt rätt såsom pannkaka att tillgå. Härutöver finns det sedvanliga automatsortimentet med lättöl, läskedrycker, smörgåsar, kaffebröd, konfektyrer, kaffe, te och choklad. [...]

Om Fridhemsplansmässen kommer att uppskattas av de anställda finns stora möjligheter att vi även på andra håll får sådan här dygnetruntservice, som kan tillfredsställa det gamla önskemålet från personal och medicinmän om att den anställde inte bör leva endast på kaffe och bullar.”

Foton: okänd/Spårvägsmuseet.

Under 50- och 60-talen erbjöd SS ”pigga hemmafruar deltidstjänster som konduktör eller spärrvakt”. Den som har översikt ...
01/09/2026

Under 50- och 60-talen erbjöd SS ”pigga hemmafruar deltidstjänster som konduktör eller spärrvakt”. Den som har översikt över spärrlinjen, säljer biljetter och ger information till resenärer i Stockholms tunnelbanenät har sedan dess kallats för spärrvakt, spärrkonduktör, spärrexpeditör och biljettexpeditör. Idag kallas rollen formellt för stationsvärd, men kärt barn har många namn. Behovet av att bemanna spärrlinjen har funnits sedan tunnelbanan öppnade 1950, och även om diskussioner och test har gjorts för att införa ”öppen spärrlinje” har ännu inget kunna ersätta den mänskliga närvaron vid spärren.

Just nu letar vi på Spårvägsmuseet efter berättelser om arbetet i spärren. Har du arbetat, eller arbetar du just nu som stationsvärd i tunnelbanan och vill dela med dig av din berättelse om yrkets utmaningar, höjdpunkter eller alldeles vanliga vardag?

Maila oss i så fall gärna [email protected].

Psst! Visst är det vi ser på första bilden, med sin SL-pin upp och ned?

Veckans plats var ingen mindre än Drottningholmsvägen, precis utanför det som idag är en av Fridhemsplans tunnelbanestat...
31/08/2026

Veckans plats var ingen mindre än Drottningholmsvägen, precis utanför det som idag är en av Fridhemsplans tunnelbanestations uppgångar. Huset i videon är sedan länge rivet, liksom många andra i området - ersatta med mer moderna hus. Sedan videon och dessa bilder togs har tunnelbanan alltså dragits hit, och om några år blir Fridhemsplan knytpunkt inte bara för gröna och blå linjen, utan även för den nya gula linjen till Älvsjö.

1: Drottningholmsvägen sett västerut, någongång mellan 1953 och 1967. Det är sol och sommarvärme. I bilden trängs spårvagnar, bussar, bilar och gångtrafikanter, nästan precis som idag. Det var huset i mitten av bilden vi i veckans video stod och tittade mot, kanske från mitten av gatan, ungefär där vägavspärrningarna står i bilden. Foto: okänd/Spårvägsmuseet.

2: Vi står och väntar på bussen i april 1957. Härifrån avgår buss 36 mot Odenplan, buss 80 och 96 mot S:t Eriksplan och Norra Bantorget, buss 80 mot Traneberg, 102:an mellan Fredhäll och Karlaplan samt 104, ringlinjen. Här är det även avstigningsplats för buss 30. Bakom hållplatsen skymtar neonskyltar för Hästens skor och Svenska Handelsbanken. Foto: okänd/Spårvägsmuseet.

3: Det är liv och rörelse längs Drottningholmsvägen i mars 1964. Vi står uppe på slänten upp till det som idag är Finska skolan och tittar ut över det organiserade kaoset. Foto: okänd/Spårvägsmuseet.

4: Det är april, 1959, och våren har ännu inte riktigt gjort entré i Stockholm. Träden är fortfarande bara, och kvinnan mitt i bilden håller hårt i sin jacka för att förhindra att den blåser upp. Men pennkjolen och nylonstrumpbyxorna kan man inte kompromissa bort. Foto: okänd/Spårvägsmuseet.

5: Det är fortfarande vår, några år senare, och vi väntar på att få kliva på buss 67 (en Metropol, Scania Vabis) vid hållplatsen på Kungsholmsgatan. Våra medresenärer har shoppat och håller hårt i sina bärkassar. Foto: okänd/Spårvägsmuseet.

Stora Essingen, Hessingen, Djävulsön - kärt barn har många namn. Hit har kända stockholmare som Lennart Torstensson och ...
24/08/2026

Stora Essingen, Hessingen, Djävulsön - kärt barn har många namn. Hit har kända stockholmare som Lennart Torstensson och Carl Michael Bellman åkt på utflykter, och även mindre kända sådana har här spenderat mycket tid. Mellan 1844 och 1860 skeppades straffångar på Långholmens fängelse hit för att hugga gatsten åt Stockholms stad. Tänk på det nästa gång du snubblar på ojämna gatstenar i Gamla stan!

Vi tar oss hit på en bred och rymlig bro, som inte alltid har varit så bred.

1: 1917 fick ön sin första fasta förbindelse med Lilla Essingen - en flottbro som öppnade för båttrafik på natten. 1928 invigdes öns första stabila bro, en smal stålbro där det knappt fanns plats för mötande trafik. Körbanan var totalt 5,2 meter bred. Samma år fick Essingeöarna sin första busslinje, buss 56. Hastighetsgränsen på bron begränsades till 30 km/h. Foto: Börje Gallén/Spårvägsmuseet (1944).

2: Med tiden blev öns förbindelse med fastlandet elektrisk, och trådbussar trafikerade sträckan mellan Stora Essingen och Norra Bantorget. Foto: okänd/Spårvägsmuseet (1946).

3-4: Den 24 november 1948 hände det som många länge varit rädda för. En trådbuss på linje 96 kolliderade med en medelstor lastbil på den smala bron, krängde kraftigt åt höger och körde rakt igenom broräcket innan den föll ner i det kalla vattnet. Alla passagerare förutom en omkom.

På 60-talet fick ön nya förbindelser, både med Essingeleden, och med en ny lokalbro som ersatte den gamla smala bron, så att samma olycka inte skulle hända igen. Foton: Sven Goliath/Spårvägsmuseet (1948).

Är du tillbaka på jobbet efter semestern? Känns det lite tungt efter en industrisemester utan rutiner? Kanske kan det bl...
18/08/2026

Är du tillbaka på jobbet efter semestern? Känns det lite tungt efter en industrisemester utan rutiner? Kanske kan det bli lite lättare av att få ägna sig åt lite ”people watching” under morgonpendlingen.

Vi reser tillbaka till 1963 och tittar på folk genom fotografen Gunnar Ekelunds kameralins.

Adress

Gasverkstorget 1
Stockholm
11542

Öppettider

Tisdag 11:00 - 17:00
Onsdag 11:00 - 17:00
Torsdag 11:00 - 17:00
Fredag 11:00 - 17:00
Lördag 11:00 - 17:00
Söndag 11:00 - 17:00

Telefon

+46812333701

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Spårvägsmuseet postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Genvägar

Dela

Typ