Vilka är öppettiderna?

Måndag 10:00 - 17:00 Tisdag 10:00 - 17:00 Onsdag 10:00 - 20:00 Torsdag 10:00 - 17:00 Fredag 10:00 - 17:00 Lördag 10:00 - 17:00 Söndag 10:00 - 17:00

Nordiska museet

Hem
Sverige
Stockholm
Nordiska museet

Livet i Norden genom 500 år – Sveriges största kulturhistoriska museum Våra kanaler är öppna och kan läsas av alla.
(2764)

LIVET I NORDEN GENOM 500 ÅR
I Nordiska museets samlingar finns en och en halv miljon föremål, s*x miljoner bilder och tusentals berättelser som berättar om livet i Norden. Besök oss i den ikoniska byggnaden på Djurgården i Stockholm eller i våra kulturhistoriska miljöer: Julita gård och trädgårdar, Tyresö slott och park, Svindersvik sommarnöje och Härkeberga kaplansgård. RIKTLINJER FÖR NORDISKA MU

SEETS SOCIALA MEDIER
Museets sociala mediekanaler administreras av kommunikationsavdelningen. Vi vill att Nordiska museets kanaler ska vara öppna och välkomnande forum för samtal om livet i Norden – förr, nu och i framtiden. För att skapa ett tryggt klimat gäller följande:
• Var respektfull. Hatiska, kränkande eller hotfulla kommentarer tas bort.
• Håll dig till ämnet i inlägget.
• Undvik rykten, felaktig information och spekulationer.
• Ingen reklam, spam eller partipolitisk kampanj.
• Inlägg som bryter mot lag eller våra regler kan tas bort, och återkommande överträdelser kan leda till blockering. Vi välkomnar frågor, tankar och reflektioner – skriv gärna som du själv vill bli bemött. För personliga eller känsliga ärenden, kontakta oss via [email protected]

03/09/2026

När äppelskörden var mogen fick skolbarnen ofta hjälpa till. På bilden plockar barn i Kyrkskolans trädgård i Nykvarn i Södermanland äpplen år 1912. Undervisning i trädgårdsskötsel, odling och skörd var länge obligatorisk i folkskolorna i Sverige och övriga Norden. Barnen fick gräva, så och ta hand om det som växte under året. Det ansågs vara till nytta för både kosthållning, ekonomi och medborgarnas moral. På 1960-talet försvann ämnet ur läroplanerna och de många grönskande skolträdgårdarna blev snart ett minne blott. Foto: Okänd/Nordiska museet

🍎Besök Lusknäppen kafé & bar på Nordiska museets bakgård och njut av äppelinspirerat sortiment under äppelfest på Djurgården 23-27 sept: https://www.nordiskamuseet.se/evenemang/appelfest-pa-djurgarden/

28/08/2026

Harald V av Norge 1937–2026. 💔

Här ser vi den unge prins Harald vid en segelbåt på 1950-talet. Seglingen skulle komma att bli en livslång passion för Harald, som representerade Norge i tre olympiska spel.

Genom sin långa offentliga gärning blev han omtyckt bland människor över hela Norden. Den långvariga vänskapen med den svenska kungafamiljen speglar de nära banden mellan Norge och Sverige, två grannländer vars historia länge varit sammanflätad.

Våra tankar går till kungafamiljen och hela det norska folket. Foto: Tore Johnson/ Nordiska museet

26/08/2026

Middagsrast i Hammenhög på Österlen, Skåne 1955. Det blir en kokt med senap i farten. Eller ”en slapp i papp” som de säger i Stockholm. Det är vad som bjuds i de nya stationära korvkioskerna som på 1950-talet blir allt vanligare både i städer och mindre samhällen. Hammenhögs kiosk är modern med varmkorv-skylt i neon ovanför luckan.

Ambulerande korvförsäljare har funnits länge i Sverige, med inspiration från Danmark och Tyskland. Men efter andra världskriget trängs de undan av korvkioskerna. De anses mer hygieniska.

Sortiment och sittplatser byggs stegvis ut under gatukökens guldålder som toppas med moset, stripsen, hamburgarna och ”extra allt” på 1980-talet. Foto: Gunnar Lundh/ Nordiska museet

Se fler bilder i vår fotoutställning Nordiska ögonblick.

24/08/2026

Hantverk, ved, väsen och magi! Idag släpps höstens program på Nordiska museet. Vi djupdyker i flera existentiella frågor, alltid med utgångspunkt i samlingarna och arkiven. Programmet i sin helhet finns på hemsidan, nordiskamuseet.se/evenemang men svep för några av höstens höjdpunkter.

2 september: Nordiska vedtraditioner. En kväll om ved med norske författaren Lars Mytting där vi lyfter vedhuggningens filosofi, kulturhistoria och hantverk.

30 septmeber: Svartkonst mellan fakta och fiktion. En kväll om folklivsforskning, nordic noir och svartkonst med Per Faxneld, Marie Steinrud och Lotten Gustafsson Reinius.

Marie Steinrud

7 oktober: Återbruk & remake. I en workshop tillsammans med Nina Sandström och Main Nué kan du inspireras och prova på att skapa något nytt av ett gammalt plagg.

Main Nué Kostymdesigner Nina Sandström

14 oktober: Handgjord högtid! Samtal och workshop där vi utforskar vackra dekorationer och att skapa själv till årets olika högtider tillsammans med Kerstin Neumüller och Jonas Engman.

Kerstin Neumüller Jonas Engman

21 oktober: Mat & Hantverk med mor- och dotterduon Ann Bonander Looft och Siri Barje. Samtalet lets av Ika Johannesson och det blir en matig helkväll om skapandet som livsstil.

Siri Barje Ann Bonander Looft

27-28 oktober: Natt på Nordiska museet. Vad händer egentligen på museet när mörkret faller och personalen gått hem? Följ med på en annorlunda, lite spöklik vandring så får du se. Om du vågar…

Under flera onsdagar är våra populära stick-AWs tillbaka! Sticka, virka, brodera eller bara fika i Stora hallen. Behöver du hjälp att komma igång? Kom till nybörjarhörnan och få tips och idéer.

24/08/2026

Anna Maria Rasti och dottern Margareta Ponga lär lille Nils Joh Nutti nya färdigheter i Rauskasvuoma, Karesuando 1943.

I den samiska kulturen har den äldre generationen en viktig roll i att ta hand om och vägleda de yngre. Äldre familjemedlemmar ansvarar inte bara för barnens omsorg utan också för att föra vidare kunskap om det samiska levnadssättet.

Barn lär sig genom att delta i vardagliga sysslor tillsammans med äldre släktingar. De fick kunskap om renskötsel, fiske, jakt, duodji (hantverk) och om att visa respekt för djur och natur. De äldre berättade också sagor och jojkade, vilket hjälpte barnen att förstå sin kultur, sina traditioner och sin identitet.

Kunskapen fördes ofta vidare muntligt, eftersom många traditioner inte skrevs ner. På så sätt blev de äldre viktiga bärare av språk, värderingar och kulturarv. Denna överföring från äldre till yngre sammanfattas i det samiska uttrycket Buolvas bulvii, som betyder "från generation till generation" och symboliserar hur det samiska kulturarvet bevaras och förs vidare. Foto: Ernst Manker/ Nordiska museet

20/08/2026

Den här bistocken kommer från Rumskulla i Småland och är troligen från 1800-talet. Då var det fortfarande vanligt att hålla bin i urholkade stockar som denna. I hela Norden var honung en viktig och eftertraktad råvara långt innan socker blev vardagsmat, och bivax användes bland annat till finare ljus.

Ett bisamhälle hade högt värde. I 1734 års lag var bötesbeloppet för stöld av ett bisamhälle dubbelt så högt som för många andra stölder. När honung och vax skulle tas till vara ur en bistock var det vanligt att bina dödades med svavelrök. I dagens moderna kupor kan biodlare i stället ta ut lösa ramar och skörda honungen utan att skada bina.

Du kan se bistocken i vår stora utställning Nordbor.

13/08/2026

De här skyddsglasögonen användes av familjen Hartman i Tenhult för att följa den totala solförmörkelsen den 9 juli 1945. Inför det ovanliga himlafenomenet sålde Fotografiateljén Uggla i Stockholm glasögonen för 25 öre styck. På dem fanns både reklam för ateljén och information om när solförmörkelsen kunde ses på olika svenska orter. Glaset uppgavs vara kvalitetstestat av företagets eget laboratorium.

07/08/2026

Kräftfiske i Västergötland, augusti 1949. Regi: Harald Hvarfner

🦞Varför har vi kräftpremiär i augusti? Läs mer: https://www.nordiskamuseet.se/utforska/hogtider/kraftpremiar/

03/08/2026

Böjd över getryggen mjölkar en kvinna sin get vid Guttusjön i norra Dalarna nära norska gränsen 1934.

Det tar en stund att mjölka en get, också för vana händer. ”Fattigmanskon” har den kallats – ett av Nordens äldsta och förr allra vanligaste tamdjur. Geten klarade sig väl i karga och kalla miljöer och gav nordborna mjölk, kött, skinn och ull. Varianterna av traditionsbunden getost är många, som vitost, getmese och den norska brunosten. När bilden togs var geten på stark tillbakagång i stora delar av Norden. Men intresset har återvänt och getterna blir fler. I dag finns omkring 25 000 getter i Sverige, ungefär lika många i Finland och närmare 70 000 mjölkgetter i Norge.

Se fler bilder i vår fotoutställning "Nordiska ögonblick". Foto: Carl Gustaf Rosenberg/Nordiska museet

29/07/2026

En tjej styr en utombordare i närheten av Nordkap utanför Norges kust i Norra ishavet vid mitten av 1980-talet.

Den svenska Transportstyrelsen genomför Båtlivsundersökningen vart femte år. Senast, 2025, uppskattades antalet fritidsbåtar till 1,5 miljoner, varav 1,3 miljoner bedömdes vara i sjödugligt skick. En motsvarande undersökning i Finland 2024 uppskattade antalet fritidsbåtar till omkring 1,7 miljoner. Samtidigt finns cirka 243 000 båtar i det finska båtregistret, eftersom endast vissa båtar är registreringspliktiga.

I Norge är registrering av fritidsbåtar frivillig, vilket gör att exakta siffror saknas. Troligen handlar det om närmare en miljon båtar. Det gör Norge och Sverige – tillsammans med Nya Zeeland – till världens båttätaste länder.

Kommer du att åka båt i sommar? Foto: Karl-Erik Granath/ Nordiska museet

Adress

Djurgårdsvägen 6-16
Stockholm
11521

Öppettider

Måndag	10:00 - 17:00
Tisdag	10:00 - 17:00
Onsdag	10:00 - 20:00
Torsdag	10:00 - 17:00
Fredag	10:00 - 17:00
Lördag	10:00 - 17:00
Söndag	10:00 - 17:00

Telefon

+46851954600

Webbplats

http://www.nordiskamuseet.se/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Nordiska museet postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.