Kvinnohistoriskt museum

02/09/2026

Fotografierna i utställningen Födas och att föda tar oss med in i människors mest intima rum och största ögonblick, en plats där allt förändras och tideräkningen börjar om på nytt. Det är samtidigt en resa in i Emilia själv, ett dop i fostervatten och en uppgörelse med rädslan för födandet, hennes egen och samhällets.
Se utställningen hos oss 9 maj 2026 till 20 mars 2027.

©EMILIA BERGMARK-JIMÉNEZ

31/08/2026

Några uppdateringar i höstens program!
Vi har lagt till filmen KRAMP av Yennifer Godin om BB-krisen, den visas en hel vecka i vårt programrum. Kom också på Träff för regnbågsfamiljer under Pride!

Välkomna till oss i höst!

25/08/2026

Vi är med nätverk ❤️❤️❤️ Framtidens kvinno- och genushistoriska forskning samlar aktörer som arbetar med kvinno- och genushistoria inom forskning, arkiv, museer och andra kunskaps- och kulturinstitutioner för gemensam reflektion, kunskapsutveckling och samverkan. Nätverket grundar sig i ett samarbete mellan KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek Kvinnohistoriskt museum i Umeå och Kvinnohistoriska i Stockholm.

Första träffen planeras 25-26 november 2026 i Umeå! Temat kommer att vara "Tomrummen i arkiven - ett samtal om vilka berättelser som saknas i våra arkiv, samlingar och historieskrivningar, och hur forskning, arkiv och museer tillsammans kan synliggöra, bevara och tillgängliggöra dem".

Under träffen kommer vi att utgå från aktuella utställningar vid Kvinnohistoriskt museum som gemensamma utgångspunkter för samtal om representation, delaktighet, dokumentation och historiska tystnader. Tillsammans utforskar vi både de utmaningar och möjligheter som delas av arkiv, forskningsmiljöer och museer, men också de perspektiv, erfarenheter och berättelser som är särskilt betydelsefulla i norra Sverige.

Medlemskap är öppet för alla forskare och organisationer som är intresserade av dessa frågor. Är du eller din organisation intresserade av nätverket eller vill gå med?
Läs mer här: https://kvinnsam.ub.gu.se/forskning-och-natverk/natverk/framtidens-kvinno-och-genushistoriska-forskning

24/08/2026

På temat födas och att föda har våra museikollegor på Va**na Museum i London gett ut ett nummer av sitt magazin om den gravida kroppen. Går att läsa som pdf!
"This quarter's issue is on The Pregnant Body. It features written as well as visual contributions on midwifery, trans pregnancy, birth in prison, body neutrality, short stories and poems about all the horrors, wonders, and ambivalences of pregnancy. It also includes access to an audio recording of the issue. Cover art by Sophia Platts-Palmer."

Lip Service is a quarterly publication by the Va**na Museum in the style of old school community magazines. In this 60-page A5 zine, the content ranges from expanded exhibition content and other longform commentary and cultural critique, to tongue-in-cheek advice and letters. We hope that it serves....

19/08/2026

Efter andra världskriget blir förlossningar på sjukhus och sjukstugor allt vanligare. Under 1950-talet flyttar nästan alla förlossningar i Vilhelmina från hemmen till den lokala sjukstugan.

På den gamla sjukstugan fanns sovsalar för mammorna och särskilda salar där de nyfödda barnen låg. Det var vanligt att barnen vårdades tillsammans i ett eget rum, åtskilda från sina mammor. Amningen skedde på bestämda tider. Förlossningsvården präglades under den här tidsperioden av strikta rutiner och en tydlig separation mellan mor och barn.

1991 stängde förlossningsavdelningen i Vilhelmina och blivande mammor hänvisades i stället till Lycksele eller Umeå. För många innebar det att vägen till förlossningsvården blev betydligt längre.

Besök vår utställning Föda i norr och upptäck fler perspektiv på förlossning och barnafödande i norra Sverige genom tiderna.

På bilden syns barnmorskan Britt-Marie Åberg och den klassiska sovsalen på Vilhelmina sjukstuga.
Foto: Sven Hansson/Västerbottens museum, 1956 och Åke Sörlin/Vilhelmina fotoarkiv, 1952.

18/08/2026

Snart börjar programhösten på Kvinnohistoriskt museum ❤
Gör en screenshot eller hämta din fysiska flyer hos oss!
Välkomna till oss i höst 🍂

12/08/2026

I Stockholm under 1800-talet fungerade ofta kaffehus och cigarrbodar som täckmantel för bordellverksamhet. Eftersom renodlade bordeller var förbjudna under största delen av 1800-talet behövde sexhandeln en front som erbjöd en naturlig mötesplats för män och kvinnor.

Under 1800-talet var det mycket ovanligt att män och kvinnor rörde sig fritt i samma lokaler. Men ett kaffehus eller tobakshandel erbjöd män en naturlig väg att ta kontakt med kvinnliga butiksbiträden utan att väcka misstankar. Tobak och kaffe var också förknippade med manliga nöjen och borgerlig lyxkonsumtion. Därifrån var steget kort till att köpa sexuella tjänster.

Många av kvinnorna i utställningen Fångad arbetade som kaffehuspiga eller bodflicka. Vilket gjorde att de kunde undgå lösdriverilagen trots att deras lön i själva verket kom från sexhandel. Vill du veta mer om dessa kvinnor och deras liv? Besök oss på Kvinnohistoriskt museum.

Foto: Morhiska kaffehuset vid vid Stockholmsutställningen på Djurgården år 1897.
Fotograf: Okänd. Stadsmuseet.

29/07/2026

Förr i tiden gjorde människor en direkt koppling mellan venerisk smitta (könssjukdomar) och den drabbades bristande moral. Det berodde på grundtanken att kroppen speglade själen. En könssjukdom sågs därför som ett kvitto på att den drabbade gett efter för människans lägsta drifter. Kvinnor som smittades sågs som moraliskt förtappade smittspridare och en fara för hela samhället. Män som smittades ansågs snarare vara offer för sin biologiska natur och för smittade kvinnors list. Om en man inte lyckades stå emot sina drifter sågs det som ett svaghetstecken men till skillnad från smittade kvinnor innebar det inte ett definitivt slt på sitt sociala liv och framtidsutsikter.

Reglementerade kvinnor undersöktes upp till två gånger i veckan för venerisk smitta. Det var inte frivilligt. Någon regelbunden undersökning av männen gjordes aldrig. Vill du veta mer om reglementerade kvinnors villkor? Kom och se utställningen Fångad - kvinnan bakom brottet här på Kvinnohistoriskt museum.

Bild: Sexköpare Karlson anmäler kvinna han tror sig ha blivit smittad av till Sedlighetspolisen. Brev från den 25 april 1885.
Författare: Karlson, O.F., Stockholms sedlighetspolis. Stadsarkivet.