Vilka är öppettiderna?

Tisdag 11:00 - 17:00 Onsdag 11:00 - 20:00 Torsdag 11:00 - 17:00 Fredag 11:00 - 17:00 Lördag 11:00 - 17:00 Söndag 11:00 - 17:00

Ekonomiska museet

Hem
Sverige
Stockholm
Ekonomiska museet

Ring Vägbeskrivning Webbplats Kontakta museet

Ekonomiska museet berättar historien om pengar, arbete och entreprenörskap – från vikingatid till dagens ekonomi. En del av Statens historiska museer.

Följ oss för utställningar, föremål och berättelser om hur ekonomi formar samhället. Om vår sida - Vi försöker alltid svara på dina inlägg under vår ordinarie arbetstid. Vi censurerar inte åsikter och inlägg, men inläggen ska hålla en god ton. Vi förbehåller oss rätten att radera innehåll som vi bedömer är kränkande eller stötande, marknadsför andras verksamheter, är brottsliga, inte håller sig till ämnet, bryter mot personuppgiftslagen eller liknande. Den som vid upprepade tillfällen bryter mot denna policy kan stängas av från Facebook-sidan samt få sina inlägg raderade. Museet ingår i en myndighet, vilket gör att alla inlägg blir allmänna handlingar och hanteras som sådana. Se även Facebooks generella användarvillkor.

10/10/2026

Den 10 oktober 1471 utkämpades Slaget vid Brunkeberg i det som idag är Stockholms city. Slaget var ett försök av unionskungen Kristian I att återta makten i Sverige, efter att riket i praktiken varit självständigt under sju års tid. Segraren blev riksföreståndaren Sten Sture (den äldre) som kom att fortsätta styra Sverige relativt obehindrat under resten av 1400-talet.

Dessa mynt är två stockholmska örtugar, en med Sten Sture som myntherre (t.v.) och en med Kristian I (t.h.). Eftersom Sten Sture aldrig var kung så avbildades han heller inte på sina mynt, utan porträttet på myntets åtsida föreställer Erik den helige. Frånsidan på Kristian I:s mynt pryds utav vapenskölden Tre kronor.

Att de danska unionskungarna endast använde denna symbol på sina svenskpräglade mynt kom senare att användas som argument för att vapenskölden alltid varit en symbol för just Sverige och inte hela Kalmarunionen i sig.

Foton: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM

06/10/2026

Den 6 oktober 1845 grundades Svenska Slöjdföreningen i Stockholm. Föreningen ville främja svensk hantverkstradition och bidra till bättre kvalitet och formgivning. Initiativtagare till föreningens tillkomst var konstnären, konsthistorikern och folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren.

Genom sitt arbete fick Svenska Slöjdföreningen stor betydelse för utvecklingen av svensk design och formgivning och bidrog till att lyfta fram formens betydelse i samhället.

År 1976 bytte Svenska Slöjdföreningen namn till Svensk Form. Föreningen verkar bland annat genom utställningar, föreläsningar och tävlingar, med fokus på att synliggöra svensk form och en hållbar utveckling.

Medaljkonstnär: Lea Ahlborn
Foto: Gabriel Hildebrand, Ekonomiska museet/SHM

04/10/2026

Vad kostade en kanelbulle när Kanelbullens dag började?

I dag är det nästan omöjligt att tänka sig oktober utan kanelbullar. Men Kanelbullens dag är faktiskt en ganska ung tradition. Den instiftades av Hembakningsrådet 1999, och den 4 oktober blev snabbt dagen då Sverige firar sin kanske mest klassiska fikabulle.

Men vad har hänt med priset sedan dess?

SCB har faktiskt ett eget kanelbulleindex. Det följer prisutvecklingen för tre sorters bullar: den du bakar hemma, den du köper i mataffären och den du köper på café eller konditori.

Och priset har förändrats rejält. Mellan 1990 och 2017 ökade priset på en kanelbulle på café eller konditori med nästan 74 procent. För en bulle köpt i butik var ökningen drygt 21 procent, medan kostnaden för en hembakad bulle ökade med omkring 52 procent.

De senaste åren har prisökningarna dessutom tagit fart. Enligt SCB ökade priset på en kanelbulle på café med 28 procent mellan 2020 och 2025, medan en bulle köpt i butik ökade med 21 procent. Under samma period steg bland annat priset på smör med 52 procent och socker med 58 procent.

Så nästa gång du betalar för din kanelbulle: tänk på att du inte bara köper fika. Du får också en liten bit svensk ekonomisk historia.

Vad kostar en kanelbulle där du bor, och vad tycker du är ett rimligt pris för en riktigt bra bulle? 👇

Foto: Magnus Aronson, SHM/Historiska museet

29/09/2026

Glad Mickelsmäss! Nu när skördesäsongen är här hoppas vi att du har fyllt förråden och hämtat hem all boskap från grönbetet. Härmed inleds en tid av slakt, konservering och förädling av de råvaror som måste klara sig över vintern.

Mickelsmäss var även en lagstadgad flyttdag mellan 1723 och 1819, så då kunde man passa på om man var en piga eller dräng som ville byta gård.

Idag är också ett ypperligt tillfälle att spå vintervädret. Kom ihåg: Om Mikaeli är kall och klar blir det tidig snö! Hur ser det ut hos dig?

Mickelsmäss är en högtid tillägnad ärkeängeln Mikael, som här står och vakar över två besökare medan de lyssnar på vår barn-audioguide.

Foto: Jens Mohr, Ekonomiska museet/SHM

28/09/2026

Idag är det 80 år sedan Gustav V:s chaufför tappade kontrollen över konungens Cadillac och körde ner i ett vattenfyllt d**e. Denna händelse har kommit att ge området dess nuvarande namn - Kungens k***a.

På bilden ser du en sedel från ungefär samma tid. Närmare bestämt 1948, alltså två år efter olyckan. Detta är ett tidigt exempel på en sedel som är tryckt på maskintillverkat papper, till skillnad från det handgjorda sedelpapper som varit standard fram till andra världskriget. Tillverkningsplatsen förblev dock Tumba bruk, där den traditionella hantverksskickligheten har hållits vid liv ända in i våra dagar.

Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM.

***a

25/09/2026

Idag är det 428 år sedan slaget vid Stångebro, där den katolske kung Sigismund blev besegrad av sin farbror, hertig Karl av Södermanland (sedermera Karl IX).

Denna protestantiska seger blev slutet på den polsk-svenska union som hade existerat under knappt s*x års tid. Sigismunds vidsträckta landområden hade omfattat dagens Polen, Sverige, Finland, Baltikum och Belarus samt delar av Ryssland och Ukraina.

Bilden visar frånsidan (baksidan) på en silverdaler som slogs under Sigismunds svenska regeringstid, prydd av hans kungliga vapensköld: Tre kronor och folkungalejonet, den polska örnen, den litauiske riddaren, samt Vasaättens symbol i mitten. Sigismund och hans söner fortsatte att göra anspråk på Sverige fram till år 1660.

Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM.

21/09/2026

Vi fortsätter på temat kejserliga födelsedagar, och det här gången uppmärksammar vi en tysk-romersk kejsare - Karl V.

Från sina mor-och farföräldrar ärvde han dagens Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Spanien, södra Italien och Österrike. Som om inte det vore nog blev han dessutom vald till tysk-romersk kejsare vid nitton års ålder, och den spanska erövringen av Mexiko skedde året därpå.

Men hans många arvsriken gav honom mer huvudvärk än glädje, inte minst pga den inflation som orsakats av allt importerat amerikanskt silver, samt den lutheranska reformationen som kom att splittra hela det Tysk-romerska riket.

Karl tillhörde ätten Habsburg, och precis som många av hans släktingar hade han den berömda “Habsburgska hakan”, ett kraftigt underbett orsakat av återkommande inavel. Det kan anas på bland annat detta nederländska daalder-mynt från 1555.

Foto: Alexander Wallin, Ekonomiska museet/SHM.

19/09/2026

Idag fyller ytterligare en romersk kejsare år. Den här gången är det Antoninus Pius, som regerade mellan år 138 och 161 e.kr.

Myntet på bilden är en denar, vilket var den huvudsakliga silvermynttypen i Romarriket. Men just denna denar sticker ut från mängden, eftersom den i själva verket inte är romersk. Det här är ett av de imitationsmynt som slogs av icke-romerska folk i imperiets utkanter. Sådana imitationer är inte särskilt vanliga, och heller inte jämnt utspridda över hela Europa. I Sverige förekommer de i skattfynd från Gotland och Öland, men inte alls på fastlandet.

Det här myntet kommer från den gotländska Robbenarveskatten, och Antoninus Pius porträtt är stampidentiskt med ett annat mynt som har hittats i Ungern, vilket tyder på någon form av indirekt kontakt mellan dessa båda områden. Robbenarveskatten finns att beskåda i vår basutställning.

Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM.

18/09/2026

Skägg eller inte skägg?

Den 18 september år 53 e.kr. föddes Marcus Ulpius Traianus i dagens Spanien. Kejsar Trajanus, som han har blivit ihågkommen i Sverige, brukar ofta räknas bland de främsta kejsarna i Romarrikets historia. Det var under hans tid som imperiet nådde höjden av sin territoriella expansion, tack vare en serie erövringar i Balkan och Mellanöstern.

Värt att notera är att Trajanus var renrakad, vilket var standard i Rom under hans tid och långt innan, men denna standard dog ut efter hans regeringstid. Därefter följde en hundra år lång period där så gott som alla romerska kejsare hade skägg.

Vilken bild har du av romerska kejsare? Med skägg eller utan?

Foto: Angelica Landgren, Ekonomiska museet/SHM.

17/09/2026

Idag är årsdagen av Freden i Fredrikshamn 1809, som blev avslutningen på finska kriget mot Ryssland. Enligt fördraget behövde Sverige avträda Finland och Åland samt de delar av Lappland och Västerbotten som låg öster om Torne-, Muonio- och Könkämä älv. I och med detta fastlades den nuvarande landgränsen mellan Sverige och Finland.

För att uppmärksamma 200-årsjubileet gjordes alla enkronor som gavs ut år 2009 till särskilda jubileumsmynt. Åtsidan såg ut som vanligt, men frånsidan pryddes av ett särskilt motiv i form av streckade linjer som symboliserar Sverige och Finlands förenande band över Östersjön.

Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM.

Adress

Narvavägen 17
Stockholm
11484

Öppettider

Tisdag	11:00 - 17:00
Onsdag	11:00 - 20:00
Torsdag	11:00 - 17:00
Fredag	11:00 - 17:00
Lördag	11:00 - 17:00
Söndag	11:00 - 17:00

Telefon

+46761280218

Webbplats

http://www.ekonomiskamuseet.se/

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Ekonomiska museet publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.